Så ska det nya varningssystemet fungera

Konsekvensbaserade vädervarningar innebär att berörda samhällsaktörer arbetar efter en metodik där SMHI, inför beslut om att utfärda en varning, intensifierar samverkan med myndigheter och aktörer på lokal, regional och central nivå. Den aktörsgemensamma påverkansbedömningen skapar bättre förutsättningar för ökad beredskap och samordnad kommunikation.

Inför en förväntad allvarlig vädersituation behöver regionala och lokala aktörer få stöd i att bedöma situationen och dess möjliga påverkan för att kunna göra rätt förebyggande åtgärder. Även allmänheten behöver tydlig och relevant varningsinformation. SMHI ansvarar för den meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska varningstjänsten och ska initiera varningsprocessen när detta motiveras av prognosläget.

Det nya sättet att arbeta med varningar innebär en utvecklad samverkan mellan SMHI och andra samhällsaktörer vid allvarliga väderhändelser. Genom konsekvensbaserade vädervarningar ska lokala och regionala aktörer få beslutsunderlag som underlättar en mer systematisk bedömning och förbättrad beredskap. Varje aktörs bedömning av förväntad påverkan och den samlade lägesbilden blir sedan grunden för SMHIs vädervarning.

Grundbedömning av SMHI

Inför utfärdande av konsekvensbaserade vädervarningar gör SMHI först en grundbedömning av allvarlighetsgraden utifrån väderläge och övergripande riskfaktorer för att skapa sig en uppfattning om hur vädret förväntas påverka aktuellt område. Information kring det förväntade väderläget förmedlas sedan till berörd länsstyrelse tillsammans med ett förslag på ett varningsbeslut.

Återkoppling från länsstyrelsen

Länsstyrelsen har till uppgift att utifrån underlaget från SMHI bedöma vilken påverkansgrad som kan förväntas inom länet. Beroende på den aktuella väderhändelsen involveras regionala och lokala aktörer i bedömningsarbetet. I återkopplingen till SMHI tar länsstyrelserna ställning till det föreslagna varningsbeslutet och ger en beskrivning av översiktlig påverkan inom länet. Därefter fattar SMHI beslut om varningen för det aktuella området.

Illustration - konsekvensbaserade varningar
I arbetet med konsekvensbaserade vädervarningar blir lokala och regionala aktörers bedömning av förväntad påverkan och den samlade lägesbilden grunden för SMHIs varningsbeslut. Illustration SMHI

Anpassad varningsinformation

Det aktörsgemensamma bedömningsarbetet bidrar även till en samordnad kommunikation av den beslutade varningen. Informationen från SMHI och berörda aktörer till samhället anpassas efter faktiska förväntade konsekvenser och aktuella behov. Budskapen blir därmed mer enhetliga, tydligare och enklare att agera utifrån.

Nationella samverkanskonferenser

Om flera län skulle vara berörda av en vädersituation kan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arrangera nationella samverkanskonferenser och bjuda in berörda samhällsaktörer på central, regional och lokal nivå för att få en samlad bild av påverkan i det aktuella området.

Påskyndad process

Vid snabba väderförlopp, där behovet att snabbt komma ut med information till allmänheten, kommer det också att vara möjligt att publicera en varning innan en fullständig bedömningsprocess har genomförts.

Varningsbeslut utan samverkan

Det kommer att finnas varningstyper där en samverkan inför ett varningsbeslut inte är motiverat, till exempel när:

  • kriterierna för att varna är fasta och beslutade genom internationella överenskommelser, till exempel sjövarningarna "Kuling", "Storm" och "Orkan".
  • det enbart är vädermässiga faktorer som styr graden av påverkan, till exempel fjällvarningen "Frisk vind med stark kyleffekt".

Beslutet om varning fattas då i stället direkt av SMHI i en process liknande den som används idag.