Bättre beslutsunderlag hjälper samhället att rusta sig i tid

Kriterierna för att utfärda vädervarningar är idag till stor utsträckning lika över hela landet, men får väldigt olika konsekvenser. Med konsekvensbaserade vädervarningar kommer i stället en varning utfärdas utifrån den påverkan som kan väntas i ett visst område. Informationen bidrar till att skapa bättre förutsättningar för rätt förberedelser att hantera den aktuella väderhändelsen.

Övervämning

En av SMHIs viktigaste uppgifter är att utfärda varningar när det finns risk för vädersituationer som kan orsaka störningar i samhället. Den 1 mars startade SMHI ett projekt för att införa konsekvensbaserade vädervarningar, så att varningarna blir mer regionalt anpassade och utfärdas utifrån den påverkan som kan väntas i ett visst område.

Syftet med att införa konsekvensbaserade vädervarningar är att ge bättre beslutsunderlag och öka samhällets förmåga att hantera allvarliga vädersituationer. Det handlar också om att förbättra möjligheterna för enskilda personer att förbereda sig inför besvärliga väderlägen. Projektet, som pågår till slutet av 2020, drivs i samverkan med en rad samhällsaktörer, till exempel Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och länsstyrelserna.

Varna för väder när samhället behöver

Idag är kriterierna för att utfärda varningar i stor utsträckning lika över hela landet, men får väldigt olika konsekvenser. Exempelvis kan en klass 1-varning för snö (5 mm i smält form på 6 timmar) innebära olika grad av påverkan beroende på om den faller i Skåne eller Västernorrland. Med konsekvensbaserade vädervarningar kommer istället en varning utfärdas för de snömängder som bedöms motsvara en viss påverkansgrad. Informationen bidrar till att skapa bättre förutsättningar för rätt förberedelser att hantera den aktuella vädersituationen.

Förnyat arbetssätt och utvecklad samverkan

Konsekvensbaserade vädervarningar innebär att berörda samhällsaktörer arbetar utifrån ett nytt arbetssätt som utgår från befintliga rutiner och samverkansformer inom det svenska krishanteringssystemet. Den nya metodiken bygger på att SMHI, inför beslut om att utfärda en varning, intensifierar samverkan med myndigheter och aktörer på lokal, regional och central nivå. Det blir respektive aktörs bedömning av förväntad påverkan och den samlade lägesbilden som blir grunden för SMHIs vädervarning.