Pilotprojekt om konsekvensbaserade vädervarningar är avslutat

Det 15 månader långa pilotprojektet om konsekvensbaserade vädervarningar är nu avslutat. SMHI har drivit projektet där samhällsaktörer från ett urval kommuner, län och centrala myndigheter har deltagit. Projektet har resulterat i en ny arbetsmetodik som ökar förutsättningarna för samhället att rusta sig inför en allvarlig väderhändelse, ett utvecklat arbetssätt som samtliga projektdeltagare ställer sig bakom att införa.

Idag när beslut tas om att utfärda varningar baseras det på sannolikheten för att vissa fasta väderkriterier ska överskridas. Dessa kriterier är satta från ett nationellt perspektiv och med generella konsekvensbeskrivningar.

Med påverkan i ett område. Det betyder att de varningskriterier som finns idag behöver differentieras geografiskt så att till exempel en varning för snö kan utfärdas för olika mängd nederbörd beroende på om det är Skåne eller Norrbotten som är drabbat.

- Även andra aspekter kan vägas in i påverkansbedömningen, till exempel tid på dygnet, föregående eller efterföljande väder och kombinationer av olika parametrar, förklarar Åsa Granström, som varit projektledare tillsammans med Camilla Palmér från ÅF.

- För att kunna göra en bedömning krävs regional och lokal kännedom om området och därför är samverkan mellan olika aktörer en nyckel i arbetet, fortsätter Åsa.

Ökad beredskap och samordnad kommunikation

Pilotprojektet har syftat till att ta fram och testa en ny arbetsmetodik samt analysera vad en övergång till konsekvensbaserade varningar skulle innebära. Den största fördelen med en sådan övergång är ökade förutsättningarna för samhället att i tid kunna rusta sig på rätt sätt inför en allvarlig väderhändelse.

- Det nya arbetssättet bidrar till att öka medvetenheten kring väderrelaterade risker bland samhällsaktörerna. -Det ger en systematisk bedömning utifrån bra underlag, vilket skapar en bättre beredskap, tillägger Åsa.

- Kommunikationen till allmänheten blir också tydligare, med ett samstämmigt budskap om den förväntade vädersituationen från alla berörda aktörer, fortsätter hon.

Övergång till konsekvensbaserade varningar i Europa

Många länder i Europa arbetar för en övergång till konsekvensbaserade varningar. Projektet hade inledningsvis en heldags workshop tillsammans med de aktörer i Storbritannien som ansvarar för vädervarningar, och som sedan flera år tillbaka utfärdar konsekvensbaserade varningar.

- Vi vill bygga den nya metodiken på de fina samverkansstrukturer som redan finns mellan olika samhällsaktörer i Sverige. Att få diskutera våra farhågor, idéer och förhoppningar med personer som har praktisk erfarenhet av konsekvensbaserade varningar var mycket värdefullt, förtydligar Åsa.

Rekommenderar fortsatt arbete

Nästa steg är att förankra projektets resultat och slutsatser hos berörda aktörer och söka stöd för ett fortsatt arbete, främst hos de länsstyrelser som inte har varit delaktiga i projektet.

- Samtliga projektdeltagare rekommenderar ett fortsatt arbete mot ett införande. De signaler vi fått när projektet presenterats i olika forum har genomgående varit positiva. Vi har därför gott hopp om att få med oss berörda aktörer för ett införande säger Fredrik Linde, som har varit projektägare.

Förankringsarbetet kommer att pågå under hösten och en ansökan om införandeprojekt kommer att skickas in senaste den 14 september.

- Vi planerar att söka pengar hos MSB för ett införandeprojekt med start 2019 då aktörerna kan börja arbeta med att bland annat ta fram riktlinjer och underlag för bedömning på olika nivåer. Projektet kommer också omfatta kommunikationsarbetet i samband med utfärdade av konsekvensbaserade varningar för att säkerställa en samordnad och tydlig information till berörda aktörer, allmänhet och media, avslutar Åsa.

Bild från workshop
Intressanta diskussioner mellan nationella, regionala och lokala samhällsaktörer i Jämtland kring vädervarningar och påverkan på samhället. Foto Camilla Palmér