SMHI har ny metod för prognosuppföljning

Från och med 2017 följer vi upp träffsäkerheten för väderprognoser med ny metod. Genom att jämföra prognoser med observationer får vi fram ett mått på träffsäkerhet för tre parametrar som har stor inverkan på samhället; temperatur, vind och nederbörd.

SMHI har under många år följt upp prognosers träffsäkerhet genom att jämföra prognoser med observationer (uppmätta värden från SMHIs mätstationer). Men beräkningarna om en prognos är korrekt eller inte, har varit komplexa och svåra att förmedla. Dessutom är urvalet av de geografiska punkter där jämförelserna har gjorts, inte längre representativa för hela landet.

–Nu beräknar vi träffsäkerheten på ett nytt sätt, där beräkningarna är enklare än tidigare och där punkterna är många fler. Vi följer upp prognosen för de tre parametrar som har störst inverkan på samhället och som tydligt påverkar människors upplevelse av vädret; temperatur, vind och nederbörd, berättar Johanna Fältström, produktansvarig på SMHI. 

Mer data från fler platser

Den nya metoden innebär att vi jämför prognos och observationer från cirka 180 observationsstationer runt om i landet, som rapporterar in observationer varje timme. Prognosen som gäller klockan 08 och klockan 20 sparas och jämförs sedan mot observationer för var tredje timme, dygnet runt. Genom att ha en tät uppföljning får vi en bred representation av hur prognosen varit över hela dygnet. Statistiken presenteras som en procentsats med andelen korrekta prognoser, för temperatur, vind och nederbörd. Både prognosen för innevarande dygn och prognoserna utfärdade för cirka tre respektive fem dagar sedan, följs upp.

Tydligare kriterier för träff

Prognoserna för vind och temperatur anser vi är korrekta om observation jämfört med prognos inte skiljer sig mer än ± två m/s eller ± två grader. Nederbördsprognosen utvärderas utifrån om det varit regn eller uppehåll. Gränsen för regn har satts till >0,3 mm/tre timmar.

–De nya kriterierna för för vind och temperatur är striktare nu, än de vi rapporterade tidigare enligt regleringsbrevet. Därför går det heller inte att jämföra nya procentsiffror för träffsäkerhet med det gamla målet på 85 procent, påpekar Johanna Fältström.

Ortsprognoser – en del i helheten

En svårighet är att uppföljningen görs på punktprognoser, vilket ger en ofrånkomlig problematik då vädret ofta kan skilja sig på korta avstånd. Under kalla vinterdygn till exempel, är det inte ovanligt med temperaturskillnader på 15-20 grader på väldigt små avstånd.