Hög påverkan från extremt väder på ekonomisk utveckling, matsäkerhet, hälsa och migration lyftes upp i WMO:s kommentar till rapporten om det globala klimatet 2017, ”State of the Global Climate in 2017”, som släpps lagom till världsmeteorologidagen den 23 mars.
– Början av 2018 har tagit vid där 2017 slutade – med extremt väder som kräver liv och förstör levebröd. Arktis upplevde ovanligt höga temperaturer, medan tätbefolkade områden på norra halvklotet greppades av bitter kyla och skadliga vinterstormar. Australien och Argentina led under extrema värmeböljor, samtidigt som torkan fortsatte i Kenya och Somalia, och Kapstaden i Sydafrika kämpade med akut vattenbrist, säger WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas i ett pressmeddelande.
Katastrofer gav miljardnota
När notan för 2017 räknas samman ger den ett mångmiljardbelopp. Den tyska försäkringskoncernen München Re bedömer de totala katastrofförlusterna från väder och klimatrelaterade händelser 2017 till 320 miljarder dollar, den största årliga summan som noterats (efter justering för inflation).
Påverkan från klimatet drabbade sårbara nationer speciellt hårt under 2017. En studie från Internationella valutafonden, IMF (International Monetary Fund), har varnat för att en ökning av temperaturen med en grad kommer att minska den ekonomiska tillväxten i många låginkomstländer.
Sedan 1980 har risken för värmerelaterade sjukdomar eller dödsfall ökat stadigt. Ungefär 30 procent av världens befolkning lever nu i ett klimat där det kan vara möjligt med dödliga temperaturer åtminstone 20 dagar om året, enligt Världshälsoorganisationen WHO.
Temperatur
WMO:s rapport bekräftar att 2017 var ett av de tre varmaste åren, och det allra varmaste utan inverkan från El Niño, med en global medeltemperatur omkring 1,1 °C över förindustriell temperatur. Medelvärdet för den globala medeltemperaturen under femårsperioden 2013-2017 gjorde perioden till den varmaste som noterats. De nio varmaste åren i världen har alla inträffat sedan 2005, och de fem varmaste sedan 2010.
Hav
WMO:s sammanställning undersöker också andra långsiktiga indikatorer på klimatförändring, såsom ökade koldioxidkoncentrationer i atmosfären, havsnivåökning, krympande havsis samt uppvärmning och försurning av haven.
Ytvattentemperaturen i haven var något lägre än 2015-2016, men fortfarande var 2017 det tredje varmaste året som noterats. Värmeinnehållet i havets övre lager, ner till 2000 meter, var det högsta som uppmätts.
WMO säger att storleken på nästan alla enskilda komponenter i havsnivåhöjningen har ökat under de senaste åren, i synnerhet smältning av polarisen, mestadels på Grönland, mindre i Antarktis.
Öster om Australien noterades blekning av korallerna i Stora barriärrevet, orsakad av höga vattentemperaturer. Även havets försurning påverkade såväl koraller som fisk och skaldjur, och därmed den marina näringsväven. Detta ger också påverkan på kustekonomier, enligt UNESCO: s mellanstatliga havskommission.
Is och snö
Isutbredningen var under genomsnittet för 1981-2010 för både Arktis och Antarktis. Arktis största havsisutbredning under vintern var den minsta som mätts upp med satelliter. Under sommaren var den minsta havsisutbredningen den åttonde lägsta, men en svag istillväxt under hösten gjorde att havsisutbredningen återigen var nära rekordlåg i december.
Under hela året var isutbredningen i Antarktis rekordlåg eller nära rekordlåg.
Ismassan på Grönland växte något under året, men det är endast en liten förändring från trenden de senaste två decennierna.
Snötäcket på norra halvklotet var nära eller något över medelvärdet för 1981-2010 större delen av året.