Visualisering kan öppna för fler metoder att klimatanpassa

I ett forskningsprojekt som leds av Statens geotekniska institut (SGI) ska visualisering användas som verktyg för att utforska möjligheten att i större utsträckning använda planerad reträtt i klimatanpassning. Planerad reträtt innebär att långsiktigt anpassa samhället till en ändrad och dynamisk strandlinje. Detta görs genom att förflytta byggnader, anläggningar och infrastruktur till ett mer lämpligt ställe och att tillåta utrymme åt vattnet. SMHI kommer att bistå med kunskaper om översvämningsrisker i forskningsprojektet CAMEL (Climate Adaptation by Managed Realignment) som är ett samarbete med partners i centrumbildningen Visual Sweden: RISE, Linköpings universitet, SGI och SMHI.

Forskningsprojektet CAMEL handlar om hur strategisk reträtt kan bli en möjlig strategi inom klimatanpassning. Projektet leds av SGI och är ett samarbete med partners i centrumbildningen Visual Sweden: RISE, Linköpings universitet och SMHI. Totalt har projektet tilldelats 8,8 miljoner kronor från Forskningsrådet Formas. Projektet kommer att pågå i tre år, 2018-2020.

Avancerad visualiseringsteknik för att skydda strandnära områden

Projektet ska använda visualiseringsteknik som verktyg för att åskådliggöra möjligheter med planerad reträtt i stället för de mer vanliga strategierna som är att skydda, till exempel med fysiska skydd i strandnära områden. De vanligaste fysiska skydden som diskuteras främst är hårda skydd i form av vallar, eller att höja upp marknivån. Fysiska skydd medför ett kontinuerligt underhåll och det medför också en möjlighet för fler människor och tillgångar att etableras bakom skydden. Det innebär samtidigt att man utsätter fler människor och tillgångar för en risk i de fall där skydden inte räcker till eller brister. Klimatanpassning genom planerad reträtt innebär att man långsiktigt skapar utrymme för vattnet genom omlokalisering av byggnader, anläggningar och bebyggelsemiljöer.

Översvämmad stad

När klimatet förändras kan översvämningsrisker öka, på grund av stigande hav, ökade flöden eller skyfall. Hittills har de flesta klimatanpassningsåtgärder mot översvämning varit fysiska skydd av olika slag. Andra alternativ, som att flytta bebyggelse, har hittills inte haft samma plats på dagordningen. Det handlar också om att exploatera på rätt ställe.

– Reträtt uppfattas ofta som en negativ åtgärd. Att överge bebyggelse eller områden till förmån för andra värden är inte något som diskuteras systematiskt i samband med klimatanpassningsåtgärder, trots att vi vet att många av problemen med ökade översvämningsrisker bara går åt ett håll. Samtidigt ändras markanvändning hela tiden av andra skäl. I projektet vill vi särskilt titta på vilka hinder som man idag uppfattar att det finns med planerad reträtt, och hur vi kan komma förbi dessa. Sådana hinder kan exempelvis vara ekonomiska, rättsliga, sociala eller tekniska, säger Gunnel Göransson, SGI, projektledare för CAMEL.  

SMHIs expertkunskaper viktiga i projektet

I CAMEL ska visualisering användas som verktyg för att ringa in vad som krävs för att människor ska kunna öppna ögonen för fler möjligheter att klimatanpassa samhället, bland annat genom planerad reträtt. I projektet kommer SMHIs expertkunskaper om översvämningsrisker att användas.

– Vi har ju lång erfarenhet av att göra översvämningskarteringar både från havet, vattendrag och även skyfall. Frågan är om vi når hela vägen så att samhället förstår på djupet hur det kan bli i en utsatt vädersituation när det blir översvämning. Vi tror att verktygen som RISE och Linköpings universitet kan bidra med kommer att ge pusselbitar i vad som saknas för att vi som människor kan ta till oss information om risker från översvämning, berättar Signild Nerheim som medverkar i projektet från SMHI.  

– Om vi i god tid planerar för förändrade förhållanden och tillåter naturen att få en annan flexibilitet än den har idag kommer detta att gynna miljön så väl som den socioekonomiska utvecklingen. Det handlar om att tänka om kring vilken typ av utveckling som vi kan tillåta nära stranden för att minska antalet människor och tillgångar i riskzonen och istället öka andra värden, avslutar Gunnel Göransson, projektledare SGI.