Landet drabbades av den ena stormen efter den andra under hösten och början av vintern. Först in var Simone i oktober, följt av Hilde i november och till sist Sven och Ivar i december. Innan dess hade vi haft nästan 600 dygn med stormfritt i de svenska farvattnen. I fjällen förekommer dock stormvindar då och då.
Dessa oväder till trots blev 2013 ett mediokert vindår.
- När vi nu har värdena för 2013 framräknade visar de att året som helhet inte alls var så blåsigt som vi hade trott. Givetvis har det blåst kraftigt i samband med stormtillfällena men dessa varar ju blott något dygn och sett över ett år blir deras bidrag till medelvärdena och även till antalet blåsiga fall inte så stort, säger Lennart Wern, klimatolog vid SMHI.
SMHI följer upp vinden över lång tid genom att studera den så kallade geostrofiska vinden. Denna vindparameter lider inte av de tillkortakommanden som vanliga vindmätningar har, sett över lång tid, nämligen att mätplatsen flyttas, att höjden till vindmätaren har ändrats och att omgivningen förändras över åren. Det senare kan tex vara att skog huggs ner, hus byggs eller rivs. Alla dessa faktorer påverkar vindmätningarna så att det är svårt att säkert avgöra om vindklimatet ändrats eller om det beror på andra faktorer.
Därför använder SMHI den geostrofiska vinden. Den beräknas utifrån lufttrycksmätningar, på tre platser som bildar en triangel, och ger över tiden en robust indikator över hur vindklimatet varierat. Botanisera bland olika geografiska områden och välj olika parametrar baserade på den geostrofiska vinden via:
www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/vind/Klimatindikator-geostrofisk-vind-se-och-ladda-ner