Västerhavsveckan, 6-14 augusti, är en temavecka för havsmiljön som arrangeras av Västra Götalandsregionen.
SMHI, som är medarrangör i Västerhavsveckan, övervakar miljötillståndet i svenska hav. SMHI gör observationer, analyser och har även forskning inom oceanografi. Under Västerhavsveckan medverkar SMHIs experter bland annat för att visa och berätta om alger i havsvattnet.
Kolla kallsupen
Är du nyfiken på vad som egentligen finns i havsvattnet, kom och undersök det närmare! Välkomna att ta del av vad vi gör på SMHI och titta in i den fantasiska världen som finns i en droppe från Västerhavet. Den 10 och 11 augusti kan du vara med på en levande ”mikroalgsshow” där du får se vad som finns i havsvattnet som du sväljer. I ett mikroskop lägger vi levande vattenprover som sedan högupplöst visas på en skärm. I Västerhavet vimlar det av alger i olika former och de är ofta mycket vackra och spektakulära.
Det kommer också att finnas ett bildspel med som visar olika mikroskopiska alger och övriga bilder på hur Västerhavet ser ut – på verkligt nära håll. SMHIs växtplanktonexpert Malin Mohlin är på plats och visar och berättar.
Via Skype kommer Västerhavsveckans besökare i Nordstan också att se mikroalgshowen den 10 augusti och den 11 augusti, och kan ställa frågor till Malin Mohlin.
SMHI övervakar och forskar
SMHI övervakar algsituationen i haven runt Sverige. De alger som studeras är växtplankton, mikroskopiska alger som svävar fritt i vattenmassan. Alger är en grupp organismer som kan utföra fotosyntes men de tillhör varken mossor eller högre växter. Cyanobakterier brukar också räknas till gruppen alger.
En långsiktig algövervakning och forskning om algblomningars uppkomst pågår på SMHI i ett internationellt samarbete. Dessutom utvecklas modeller för att kunna förutspå algblomningar och öka förståelsen för kopplingen mellan fysik, kemi och biologi i havet.
SMHI utför både algprovtagningar från fartyg med efterföljande mikroskopanalyser och mätningar med automatiska mätinstrument. Dessutom används satellitbilder för att uppskatta utbredningen av algblomningar. Under blomningssäsongen uppdaterar SMHI varje dag en karta med .
Klimatet påverkar havsvattenståndet
En viktig uppgift för SMHI är att mäta havsvattenståndet. Havsvattenståndet påverkas av väder och vind. SMHI varnar för både låga och höga vattenstånd. Det är viktigt för såväl hamnar och sjöfart, som för samhällen och individer.
Hur havsnivån förändras är också en klimatindikator som SMHI följer. När klimatet förändras kommer det globala medelvattenståndet att stiga, mätningar av havsvattenståndet är därför ett viktigt underlag för olika aktörer i samhället som behöver planera och genomföra åtgärder för att klimatanpassa. Långa mätserier är viktiga för att följa havsvattenståndet. I Sverige har vi gjort mätningar av havsnivån ända sedan 1774.
Den 10 augusti finns Thomas Hammarklint, oceanograf på SMHI, på Bohusläns Museum för att berätta mer om havsvattenstånd, hur det påverkas av klimatet och behovet av att planera och klimatanpassa.
Så fungerar en väderstation
Lördagen den 13 augusti finns Thomas Hammarklint på plats vid SMHIs väderstation på Måseskär och berättar om mätningarna där. På Måseskär har det utförts meteorologiska observationer sedan 1883. Från början var det nederbörd som mättes, manuellt av fyrpersonal som rapporterade in observationerna per post till SMHI. Sedan 1995 är väderstationen automatisk.
Idag mäter SMHI vindens riktning och hastighet, nederbörd, sikt, lufttemperatur, fuktighet och tryck. Stationen ger också observationer av molnbasens höjd och typ av nederbörd. Observationerna används både i arbetet med väderprognoser och för att följa hur väder och klimat förändras på längre sikt.