Markku Rummukainen, klimatexpert vid SMHI och nationell kontaktpunkt för FNs klimatpanel IPCC, var med under förhandlingarna i Marrakech. En av frågorna han följde var den globala klimatövervakningen.
– Världen runt görs det kontinuerligt mätningar av klimatet. Mätningarna kan vara land- eller havbaserade eller göras från till exempel satelliter, flygplan och väderballonger. Man mäter bland annat temperatur, nederbörd, havsströmmar, havsisens utbredning och atmosfärens växthusgashalter. I Sverige bidrar SMHI med mätningar från sina observationsstationer.
– Tack vare kontinuerliga mätningar ser vi hur klimatsystemet påverkas och får även underlag till forskningen om klimateffekter, förklarar han.
Värdefull klimatdata
Det finns ett globalt samarbete kring klimatmätningarna, Global Climate Observing System, (GCOS). GCOS nya genomförandeplan presenterades i Marrakech och den mottogs väl. Man ser nu fram mot att den implementeras såväl nationellt som av internationella organisationer.
– Bland annat lägger man in mer kring lokala och regionala data, vilket är viktigt för det praktiska arbetet med klimatanpassning och hur man kan ta höjd för klimatextremer. Man tillför också nytt om växthusgaser till det som ska ingå i den systematiska övervakningen, samt ökar mängden information från havsområden, säger Markku Rummukainen.
GCOS vill också utveckla användbarheten av klimatdata. Till exempel vill man vidareutveckla hur man tillhandahåller information om det globala klimatets trender för forskningen och samhället.
Flera viktiga frågor efter Paris
Klimatförhandlingarna i Marrakech pågick i sex förhandlingsspår. Tillsammans omfattade de ett stort antal specifika frågeställningar som utsläppsminskningar, klimatanpassning och uppföljning av åtgärder.
– Att Parisavtalet alldeles nyligen trädde i kraft ökade antalet frågor eftersom hur avtalet ska genomföras nu börjar aktualiseras, säger Markku Rummukainen.
Avtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader.
– Kunskapsläget kring en temperaturhöjning på 1,5 grader är förhållandevis begränsat. Klimatförhandlingarna skickade från Paris en fråga om en detta till IPCC som beslöt ta fram en specialrapport kring 1,5 grader. Den ska bli klar till hösten 2018, inom ramen av IPCCs pågående rapportcykel som fortsätter till 2022, säger Markku Rummukainen.
Uppdaterad kunskap via IPCC
I Parisavtalet ingår även att man vart femte år ska läsa av läget och höja ambitionen i klimatåtagandena.
– Att kontinuerligt följa upp utvecklingen, ta del av ny forskning och fastställa nya åtgärder är en grundläggande förutsättning för att arbeta för att nå temperaturmålet, menar Markku Rummukainen.
– Både genomförda utsläppsminskningar och hur ländernas klimatplaner utvecklas ska följas upp. Dessutom ska man genom IPCCs rapporter ta del av den senaste vetenskapen, säger han.