Sverige driver på internationell överenskommelse om ökat utbyte av miljödata

Behovet av kontinuerliga och samordnade observationer om jordens miljötillstånd är stort. Sverige deltar tillsammans med ett stort antal nationer och internationella organisationer på GEOs toppmöte i Mexico City, 11-13 november. Mötets mål är ett beslut om den strategiska planen för genomförande av ett tioårigt samarbete för ett ökat internationellt utbyte av miljödata.

GEO (Group on Earth Observations) bildades 2003 och har arbetat med uppbyggnaden av det globala jordobservationssystemet GEOSS (Global Earth Observation System of Systems). Den svenska delegationen på mötet i Mexiko leds av SMHI.

- Det är viktigt fortsätta att samordna observationssystem och jobba för en öppnare datapolicy så de som arbetar med till exempel väder, vatten och olika ekosystem kan ha större nytta av dem, säger Rolf Brennerfelt, generaldirektör SMHI. Behovet kommer att öka med tanke på de stora och långsiktiga utmaningar som världen står inför gällande rättvis och globalt hållbar utveckling.

Dela miljödata fritt och öppet

Öppna miljödata stödjer såväl forskning som politiskt beslutfattande och hållbar utveckling. Sverige har ända sedan första början varit fullvärdig medlem i GEO och stött samordningen av miljödata med ekonomiska resurser och genom svenska experters arbete. Sverige verkar för att alla världens länder kan bidra till och dra nytta av insamlade data om jordens miljötillstånd mellan varandra, fritt och öppet utan kostnad eller andra hinder.

– Sverige betonar utvecklingsländernas behov av både jordobservationer och öppna, fria data eftersom bristen där är störst samtidigt som de i större utsträckning drabbas av naturkatastrofer och effekter av klimatförändringar, fortsätter Rolf Brennerfelt.

Efter tio års arbete har GEO uppnått en milstolpe. Ett konkret resultat av samarbetet är att en stor mängd värdefulla miljödata tillgängliggörs för användare från hela världen genom en modern dataportal

Projektet Switch-On för effektiva vattenresurser

SMHIs projekt Switch-On uppmärksammas av EU vid GEO-mötet som ett särskilt framgångsrikt projekt. Projektet använder öppna data för att skapa tjänster för vattenförvaltning i Europa, och bygger parallellt upp en forskningsinfrastruktur för att främja samarbete mellan europeiska forskare.

- SMHI har satsat mycket på öppna data och det är därför extra roligt att EU lyfter fram projektet Switch-On. I projektet visar vi nyttan med öppna data inom vattenförvaltning och forskning, säger Rolf Brennerfelt.

Öka utbytet under kommande tioårsperiod

Vid GEOs senaste plenarmöte 2014 underströks vikten av den globala samordning av observationssystem och dataspridning som GEO-initiativet syftar till. Sverige eftersträvar nu tillsammans med de närmare 100 nationerna och 90 internationella organisationerna vid mötet att en ny deklaration och GEO-strategi antas som grund för kommande implementeringsfas fram till år 2025.

Svenska experter på olika myndigheter och forskningsinstitutioner deltar i arbetet inom flera av GEO:s arbetsområden. Representanter från SMHI, Rymdstyrelsen och Lantmäteriet deltar i den svenska delegationen i ett förberedande möte under veckan som avslutas med ministermötet 13 november där Sverige representeras av SMHIs generaldirektör Rolf Brennerfelt.

GEO, Group on Earth Observations, bildades 2003, med uppgift att bygga upp ett globalt system av jordobservationssystem, GEOSS. Alla former av observationssystem omfattas: land-, havs-, rymd- och luftbaserade. Samordning av globala jordobservationer, en standardisering av informationsutbyte och en öppnare datapolicy medför ökad nytta inom flera sociala välfärdsområden såsom väder, vatten, biologisk mångfald, ekosystem, jordbruk, klimat, energi, hälsa och katastrofhantering. Data och tjänster från det europeiska jordobservationsprogrammet Copernicus kommer att få stor betydelse för måluppfyllelsen av GEO.

Behovet av utökade och samordnade observationer är stort i klimat- och miljöarbetet. Världens tropikskogar, som har stor betydelse för den biologiska mångfalden, minskar i snabb takt. Satellitbilder används för att följa utvecklingen. Havens temperatur och strömmar kan komma att påverkas av klimatförändringar. Bojar till havs med mätinstrument ger ökad kunskap. Jordbävningar och extrema väderhändelser behöver förutsägas med större noggrannhet för att minska konsekvenserna på samhällen och dess invånare. Förfinade mätinstrument behöver utvecklas.