Större temperaturökning i Sverige än i världen i genomsnitt

Temperaturen i Sverige stiger mer än genomsnittet i världen. De senaste årtiondena har Sverige blivit varmare under alla fyra årstiderna, men mest under vintern i norra Sverige. Det här visar SMHIs sammanställning av temperaturdata.

Den pågående klimatförändringen, som i stor utsträckning orsakas av mänsklig aktivitet, för med sig en uppvärmning som är ojämnt fördelad över jordklotet och den skiljer sig också åt under olika delar av året. Vintertid ökar till exempel medeltemperaturen mer i norra Sverige än i södra. Det beror på närheten till Arktis där temperaturökningen är mycket stor.

– För hela Sverige har årsmedeltemperaturen stigit, men ökningen är alltså inte jämnt fördelad över landet. I norra Norrland har årsmedeltemperaturen ökat mest, medan det i södra Götaland är en något mindre ökning. Det är en utveckling som ligger i linje med vad vi kan förvänta oss utifrån de klimatscenarier som finns för Sverige, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.

SMHIs sammanställning av temperaturförändring presenterad i kartform för hela året och de fyra årstiderna.

Kartorna visar temperaturökning för perioden 1991-2016 jämfört med 1961-1990.
År – Vinter – Vår – Sommar – Höst. Den starkaste temperaturökningen syns under vintern (december, januari och februari). Ökningen är upp till 2 ºC i Götaland medan den i Svealand och Norrland är från 1,5 ºC till över 3,0 ºC, med de högsta värdena i Lapplandsfjällen och längs Norrlandskusten. Kartorna visar temperaturökning för perioden 1991-2016 jämfört med 1961-1990. Förstora Bild

Temperaturökning i världen

Världens länder enades om ett klimatavtal efter det stora klimatmötet i Paris 2015. Målet i avtalet är att den globala temperaturökningen ska hållas långt under två grader, och att vi gemensamt ska jobba för att den stannar vid 1,5 grad.

Hur ligger vi då till i världen, och hur ser utvecklingen ut i Sverige?

För att göra jämförelser ur ett klimatologiskt perspektiv så används 30-årsperioder. Det gör man för att undvika att de naturliga variationerna under enskilda år ska ge för stort utslag i jämförelsen.

För den 30-årsperiod vi just nu är inne i och som startade 1991, är den genomsnittliga temperaturökningen i världen 0,74 grader (1991-2017) jämfört med 1861-1890, som brukar användas för att representera så kallad förindustriell tid. I Sverige har årsmedeltemperaturen 1991-2017 ökat lite mer än dubbelt så mycket, 1,7 grader sedan 1861-1890.

Störst ökning i norr

För att jämföra temperaturen i olika landsdelar i Sverige använder SMHIs klimatologer data från 35 svenska klimatstationer. Klimatologerna jämför sedan mot den nuvarande normalperioden 1961-1990, som används för väder- och klimatjämförelser. Jämförelsen visar att årsmedeltemperaturen i Sverige blivit 1,06 grader varmare 1991-2017, jämfört med normalperioden 1961-1990. I norra Norrland är ökningen 1,21 grader, och i Götaland 0,96 grader.

Den säsong som står för den största ökningen är vintern, då medeltemperaturen i norra Norrland ökat med 2,42 grader, medan den i Götaland ökade med 1,36 grader.

– Den starkare uppvärmningen i norra Sverige hänger ihop med uppvärmningen i Arktis. I Sverige som helhet är uppvärmningen ungefär dubbelt så stor som medeluppvärmningen för hela jordytan, förklarar Erik Engström, klimatolog vid SMHI.

Motsvarande jämförelse för den globala medeltemperaturen visar att för 1991-2017 har den globala medeltemperaturen ökat med 0,44 grader, jämfört med normalperioden 1961-1990.

Fotnot: 

Globala data i denna jämförelse är hämtade från MetOffice: https://www.metoffice.gov.uk/hadobs/hadcrut4/ och https://crudata.uea.ac.uk/cru/data/temperature/HadCRUT4-gl.dat.