I stort sett samma områden som nu har höga flöden hade inför sommaren 2017 låga nivåer i vattendrag, sjöar och grundvatten. Det fanns risk för att nivåerna skulle sjunka till kritiskt låga under sommaren. Men sommaren 2017 blev inte lika nederbördsfattig som 2016.
Från kruttorrt till sjöblött
Under både augusti och december har det fallit mycket nederbörd vilket har fyllt på vattenmagasinen på land och under marken. Skillnaden är på vissa håll dramatisk och förändringen har gått från mycket låga till mycket höga nivåer.
– Mycket generellt kan man säga att vattendragen återhämtar sig till normala nivåer om det är en period av normalt väder, säger Niclas Hjerdt, hydrolog på SMHI, och fortsätter:
– Hur snabbt återhämtningen går beror på området. I områden med många sjöar och djupa jordlager finns en större lagringskapacitet och där kan det ta lång tid innan det märks förändring i vattenivåerna men områden med tunna jordar och utan sjöar återhämtar sig snabbt vid blötare väder.
Den senaste tiden har många områden upplevt både extremt torra och extremt blöta förhållanden inom loppet av några månader. Från en hydrologisk synvinkel har detta gett inblick i hur olika områden svarar på förändringar i väderleken.
När torkaperioden inleddes 2016 drabbades först områden med mindre vattenlager, till exempel områden utan vare sig sjöar eller mäktiga jordlager. Det påverkade många fastighetsägare med enskilda brunnar där lagringskapaciteten är begränsad. Större områden med större lagringskapacitet där de större kommunala vattentäkterna finns, fick problem senare. Som mest hade 42 kommuner infört restriktioner för vattenanvändningen under torkan.
Snabb återhämtning
Sommaren 2017 blev som helhet relativt sval och nederbördsrik. Det gjorde att den ansträngda situationen inför sommaren inte förvärrades ytterligare. Den stora avdunstningen under sommaren förhindrade större grundvattenbildning men när regnandet fortsatte under hösten tog återhämtningen fart. Det gick snabbast i områden med liten lagringskapacitet och långsammare i sjörika områden. Mot slutet av hösten hade vattensituationen i de flesta delar av landet normaliserats.
Hydrologisk tröghet är en värdefull egenskap som dämpar variationer i vädret. Detta år har dock nederbördsvariationerna varit så stora att även tröga system påverkats relativt snabbt.
Nedan visas två exempel på hur förändringen sett ut, från sjön Allgunnen och från Mörrumsån. Tendenserna är liknande på många platser runt om i södra Sverige.
.