- Samarbetet innebär att vi tillsammans både utvecklar en prognosmodell och finaniserar ett ökande behov av resurskrävande prognosberäkningar för Norden, säger Bodil Aarhus Andrae, avdelningschef Samhälle och säkerhet, SMHI.
Gemensamt utvecklingsprojekt
En ny högupplöst prognosmodell har utvecklats av forskare, meteorologer och IT-specialister från SMHI och det norska Meteorologisk Institutt inom ramen för ett projekt som startades 2011.– Vår expertis kompletterar varandra och vi delar på kostnaderna. Det stärker utvecklingen framåt. Målet är att framtidens väderprognoser ska bli allt säkrare, betonar Bodil Aarhus Andrae.
Mer detaljerade prognosunderlag
De nya prognosunderlagen ger meteorologerna fler detaljer som kan fånga det lokala vädret till exempel vid skyfall eller kraftiga vindar. Den nya modellen har högre upplösning än de tidigare och tar större hänsyn till topografin och hur den inverkar på prognosen.Institutens varningstjänster får ett förfinat underlag för sin bedömning av lokala effekter i extrema vädersituationer, något som är av stor betydelse för berörda aktörer i samhället vid ett påfrestande väderläge. Samarbetet stärker även beredskapen vid en krissituation eftersom de båda instituten kan vara back-up för varandra.
Samarbetet innebär att instituten får en ny plattform för framtidens väderprognoser.
– Det öppnar möjligheter att på sikt utforma nya vädertjänster, fortsätter Bodil Aarhus Andrae. Vi ser fram emot att kunna göra mer omfattande beräkningar av sannolikheten för en viss väderutveckling, något som ställer mycket stora krav på datorkapacitet.
Ökad beräkningskraft
Väderprognoser bygger på avancerade matematiska modeller som kräver omfattande datorkraft. En högre upplösning innebär att fler detaljerade beräkningar ska utföras.SMHI har sedan länge ett samarbete med NSC, Nationellt Superdator Centrum vid Linköpings universitet. SMHI och MET kommer att nyttja datorresurser gemensamt för den nya produktionen. Investeringar av ny beräkningskraft ska göras växelvis. Vid starten nyttjas en dator på NTNU, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, för modellberäkningarna medan den svenska datorn utgör back-up. Under 2015 tar en ny beräkningsdator i Sverige över och den norska resursen blir back-up.
