Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har gett SMED i uppdrag att ta fram rapporten ”Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014”. Rapporten som publiceras idag visar hur mycket kväve och fosfor som släpps ut till sjöar och vattendrag (bruttobelastning) och hur mycket som till slut når havet (nettobelastning). Kväve och fosfor bidrar till övergödningen av havet.
– Det är ett väldigt omfattande uppdrag som pågått i flera år. Behovet av att ta fram resultat på en finare skala ställde högre krav på både indata och effektivare och bättre beräkningsmetoder jämfört med tidigare beräkningar, säger Helene Ejhed, sammankallande projektledare för SMED, i pressmeddelandet från HaV.
Störst utsläpp från jordbruk och skogsbruk
Rapporten visar att de största totalutsläppen fortfarande kommer från jordbruk och skogsbruk. De mänskliga utsläppen kommer framförallt från jordbruk, kommunala reningsverk, industrier, atmosfärisk deposition (kväve) och enskilda avlopp. Rapporten visar också att utsläppen av fosfor som når havet via mänsklig påverkan från jordbruket är lägre än den nivå som fanns i den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet ”Ingen övergödning” från i fjol (2015). Om detta beror på bättre och förfinade beräkningar av data eller om det också beror på faktiska, minskade utsläpp går dock inte att bedöma i detta skede. Däremot går det att göra direkta jämförelser vad gäller utsläppen från punktkällor. Här visar rapporten att utsläppen har minskat jämfört med till exempel den fördjupade utvärderingen som baseras på data från 2011.
SMHIs beräkningsmodeller visar detaljer
SMHIs roll i arbetet med rapporten har varit att beräkna hur mycket nederbörd som rinner av till sjöar och vattendrag, och hur mycket kväve och fosfor som avskiljs i sjöar och vattendrag på vägen till havet.
– För att få fram nettobelastningen på havet – hur mycket av ämnena som faktiskt landar i havet – beräknar vi först hur mycket nederbörd som rinner av till sjöar och vattendrag. Vi räknar också ut hur mycket fosfor och kväve som skiljs av genom naturliga processer när ämnena rinner via sjöar och vattendrag ut i havet. Allt detta kan vi göra med hjälp av våra avancerade beräkningsmodeller, berättar Johanna Tengdelius Brunell som är konsult inom vattenmiljö på SMHI och har varit SMHI:s representant i projektledningsteamet.
SMHIs modelluppsättning S-HYPE har använts för beräkning av avrinning. En anpassad modell – SMED-HYPE – har tagits fram av SMHI för att ge ett detaljerat underlag för både avrinning och retention (avskiljning).
– Genom att utveckla modellen och metodiken för våra beräkningar finns nu ett bättre beslutsunderlag. Det är viktigt för Havs- och vattenmyndigheten men också för andra myndigheter som till exempel vattenmyndigheterna, säger Johanna Tengdelius Brunell.
Fritt tillgängligt webbverktyg
En viktig del i arbetet har varit att tillgängliggöra information. Inom ramen för SMED-konsortiet har SMHI tillsammans med övriga parter utvecklat ett internetverktyg, ett beräknings- och visualiseringsverktyg där visualiseringsdelen är fritt tillgängligt. Verktyget heter TBV, Tekniskt Beräkningssystem Vatten.
– Användare, främst vattenförvaltare, kan enkelt visulisera och hämta data som behövs för att se vilka de stora källor är vilket till exempel kan underlätta åtgärdsplanering, säger Johanna Tengdelius Brunell.
I TBV finns också beräkningar av kväve – och fosforbelastning 2006.
Rapporten ”Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014” presenteras den 24 maj på Havs- och vattenforum där SMHIs experter medverkar.