SMHI har i ett projekt, på uppdrag av VTI, beräknat flygets utsläpp över Sverige samt spridning och nedfall av luftföroreningar. Underlaget används för att beräkna flygets marginalkostnader och är en del i arbetet med VTI:s regeringsuppdrag om Trafikens samhällsekonomiska kostnader (Samkost). I projektet har SMHI tagit fram en ny metodik för att få fram geografiskt och vertikalt fördelade flygemissioner eller nedfall över svenska luftrum.
Störst påverkan vid landning och start
Resultaten visar att den största påverkan på luftmiljön har flyg under 1000 meters höjd, det vill säga vid landning och start.
– Nedfall av luftföroreningar från landning och start sker främst nära utsläppskällorna, det vill säga nära flygplatserna. Jämfört med nedfall av luftföroreningar från sjöfart är bidraget från flygtrafik betydligt mindre, säger Wing Leung, projektledare på SMHI för studien.
– Trots låga halter kan påverkan på människors hälsa dock vara betydande, eftersom luftföroreningar transporteras över stora områden och leder till ökad befolkningsexponering i hela Europa, fortsätter Wing.
Externa kostnader för samhället
Exponering av luftföroreningar har en negativ påverkan på ekosystem och människors hälsa. Detta medför påtagliga kostnader för samhället.
Tidigare har det saknats kunskap om utsläppen från flyg i svenskt luftrum, i synnerhet utsläppens fördelning på olika höjd. Den nya studien ger ny kunskap som är viktig för att beräkna flygets marginalkostnader.
– Det centrala med denna och den tidigare studien om sjöfart som SMHI genomfört är att vi fått ett detaljerat underlag för att beskriva hur svenska utsläpp från dessa källor påverkar luftkvaliteten i Sverige och övriga Europa, säger Lena Nerhagen, forskare och ekonomie doktor vid VTI.
– Från våra resultat kan vi konstatera att marginalkostnaderna är betydligt lägre än vad tidigare studier baserat på internationell forskning visat. Att förstå hur kostnaderna för utsläpp varierar mellan olika platser både mellan transportslag inom landet men också mellan länder är viktigt för att kunna utforma en miljöpolitik som på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt minskar transportsektorns utsläpp, tillägger Lena Nerhagen.
Att kostnaderna är lägre än i andra studier har flera olika orsaker. För mer information om detta och beräkningsresultaten hänvisas till VTI-notatet.
Studien har även visat att flygets utsläpp har en påverkan på ozonbildning högre upp i atmosfären. Detta i sin tur har en påverkan på klimatet och dessa marginalkostnadsberäkningar har inte utförts tidigare.
Ny metodik för att beräkna geografiskt fördelade utsläpp från flyg
I projektet har SMHI tagit fram en helt ny metodik för att beräkna geografiskt och vertikalt fördelade flygemissioner/nedfall över svenska luftrum. Dessa emissionsdata används sedan som indata till beräkningarna i spridningsmodellen MATCH för att beräkna koncentrationer och nedfall av luftföroreningar.
Metodiken använder en rad olika datakällor:
- Data från Transportstyrelsen som innehåller antalet flygningar och destination för varje större flygplats i Sverige (nationellt och internationellt flyg), samt typ av flygplan.
- För överflygningar, det vill säga om det inte sker någon landning eller start i Sverige, används statistik från Luftfartsverket.
- Flygens rörelsemönster har beräknats med data från Flightradar24. Dessa data baseras på transponderteknik där flygplanen skickar ut GPS-signaler för att informera om dess position.
- För var och en av flygplanstyperna används emissionsfaktorer från EMEP/EEA emissions guidebook 2016.
- Emissionerna/nedfallen har sedan skalats så att de blir konsekventa med svenska totalemissioner som rapporteras internationellt avseende år 2014 (emissioner som beräknas av SMED på uppdrag av Naturvårdsverket).
Den nya metodiken att beräkna geografiskt fördelade flygemissioner/nedfall har också många andra användningsområden. Bland annat kommer den att implementeras i Sveriges internationella rapportering av geografiskt fördelade utsläpp till luft enligt FN:s luftvårdskonvention.
