När klimatet förändras påverkas människor och deras egendom, företag, kommunal och statlig verksamhet, vilket gör att såväl myndigheter, kommuner, företag som enskilda fastighetsägare måste agera. Ökade problem med översvämningar, värmeböljor, ras och skred är bara några exempel på vad Sverige behöver rustas för.
SMHIs arbete med regeringsuppdraget ”Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat”, visar på stort behov av fortsatta insatser. Den nya rapporten ger en rad förslag som kan ses som en färdplan för klimatanpassningen i Sverige. Rapporten lämnades under onsdagen över till klimat- och miljöminister Åsa Romson.
Viktiga slutsatser i utredningen
Utredningens viktigaste slutsatser för fortsatt arbete är att lagar och regler behöver ses över, och även att roller och ansvar, liksom strategier och mål, måste göras tydliga. Det behövs fortsatt forskning och kunskapsförsörjning på området. Finansieringsfrågor bör ses över. Exempelvis kan alternativa former övervägas, som grön skatteväxling eller andra principer där den som orsakar föroreningar också ska vara med och betala.
- Det är nödvändigt att snabbt klarlägga hur kostnader fördelas mellan olika aktörer, och hur det säkerställs att resurser finns tillgängliga till prioriterade åtgärder, säger SMHIs generaldirektör Rolf Brennerfelt.
Internationell syn för klimatanpassning
Klimatanpassning innebär att möta klimatförändringar som sker i Sverige, men även till så kallade indirekta effekter, det vill säga vad klimatförändringar i andra länder innebär för Sverige. Samarbetet inom EU lyfts också fram i rapporten.
- Sverige bör som aktiv medlem i EU arbeta för att nå klimatanpassningsmål genom att i samarbete med EU-länderna driva klimatanpassningsfrågan framåt. Speciellt bör Sverige verka för ökad användning av EU-fonder till klimatanpassning, säger Rolf Brennerfelt.
En nationell strategi föreslås
Andra förslag i rapporten handlar exempelvis om att stärka kommunernas arbete med klimatanpassning. Kommunerna föreslås tilldelas mer resurser. En utredare bör ta fram förslag på hur detta kan kombineras med längre ansvarstider vad gäller skadeståndsansvar för översvämning, ras, skred och erosion. Även möjligheten till nationell styrning när det är av riksintresse bör utredas.
Länsstyrelsernas uppdrag att samordna klimatanpassning regionalt föreslås bli permanent, liksom att SMHIs nationella kunskapscentrum för klimatanpassning får långsiktig finansiering. Utredningen lägger också fram att regeringen tar fram en nationell strategi.
- En nationell strategi säkerställer att processer finns på plats. En rådgivande kommitté med representanter från forskarsamhället, nationella och regionala myndigheter, kommuner och näringsliv kan tillsättas för att stödja regeringens beslut. Vi menar också att berörda myndigheter bör arbeta fram nationella handlingsplaner, säger Lotta Andersson, projektledare SMHI.
Så bedrevs utredningen
Uppdraget har inneburit att sammanställa kunskap om nuvarande och framtida risker och konsekvenser för samhället av ett förändrat klimat, till exempel effekter på samhällsviktiga funktioner och människors hälsa. Arbetet har också omfattat en kartläggning över vad som genomförts sedan Klimat- och Sårbarhetsutredningen presenterades år 2007.
Utredningen har beskrivit behoven och lämnat förslag på åtgärder för anpassning av olika delar av samhället. Stor hänsyn i arbetet har tagits till EUs strategi för klimatanpassning. Utredningsarbetet har bedrivits i bred samverkan med myndigheter, kommuner, forskare, branschorganisationer och andra näringslivsrepresentanter.