Den positiva trenden för träffsäkerhet är tydligast för prognoser på kort sikt – för det närmaste dygnet. Men även prognoserna för de närmaste fem dygnen har blivit bättre.
Tre parametrar – små toleranser
SMHI använder från och med 2017 en ny metod för den årliga uppföljningen. Den innebär att träffsäkerheten för tre parametrar följs upp; temperatur, vindhastighet och nederbörd.
– Metodiken tillåter små avvikelser mellan prognos och uppmätt värde. För temperatur gäller till exempel att skillnaden får vara max två grader mellan prognos och uppmätt värde. För vindhastighet betraktar vi prognosen som korrekt när uppmätt värde jämfört med prognos inte skiljer mer än två meter per sekund, förklarar Mats Johansson.
Diagrammen ovan visar att väderprognoserna för dygn 1 för samtliga tre parametrar visar en högre träffsäkerhet under perioden 2015-2017 jämfört med åren före. Även träffsäkerheten för dygn 5 visar en positiv trend, främst för temperaturprognoserna. Förbättringen är en följd av att nya, högupplösta versioner av prognosmodeller togs i drift med början 2014, både på SMHI och på det europeiska vädercentret ECMWF som bidrar med data till de längre väderprognoserna.
Avancerade beräkningar av vädret
Dagens meteorologiska modeller beräknar vädret mer i detalj. Det är den största anledningen till de förbättrade prognoserna. Med de nya modellerna är lokala väderfenomen lättare att beskriva. Modellerna ger också underlag för att bedöma sannolikheten för att en väderhändelse ska uppstå, och inom vilket område det är troligast att händelsen inträffar.
– Ytterligare en förklaring till de förbättrade prognoserna är att våra meteorologer de senaste åren hunnit bygga upp mer erfarenhet kring att arbeta med mer detaljerade modeller, säger Mats Johansson.
SMHI bidrar till ökad säkerhet
En av SMHIs grunduppgifter är att varna allmänhet och samhällsaktörer vid allvarliga väder- och vattenhändelser. Varningarna ska minska sårbarheten i samhället. Mer träffsäkra prognoser innebär att beslutsunderlaget för att utfärda varningar förbättras. Samspelet mellan meteorologer och andra aktörer i samhället är därmed också viktigt.
– De senaste årens extrema väder- och vattenhändelser har drivit på utvecklingen av väderprognoser. I vårt arbete med varningar är dialogen med olika samhällsaktörer, till exempel länsstyrelser, kommuner och räddningstjänster, viktig inför själva utfärdandet av varningar och för de beslut som aktörerna tar baserat på SMHIs varningar, säger Fredrik Linde, chef för prognos- och varningstjänsten vid SMHI.
Vill bli ännu bättre
Det pågår ett kontinuerligt förbättringsarbete kring prognoser och varningar. Exempel på utmaningar inom området är lokala variationer av temperatur vintertid och skurar sommartid.
SMHI arbetar också med att vidareutveckla samverkan och dialog med beslutsfattare på lokal och regional nivå i samhället. Samarbetet behövs, inte minst eftersom det finns en gemensam målbild att framtidens utfärdade varningar i större utsträckning bör väga in konsekvenser av besvärliga väder- och vattensituationer.
– Att det till exempel faller mycket snö på kort tid får väldigt olika konsekvenser beroende på var i landet det händer. I storstaden kan snö orsaka problem med kollektivtrafik med mera, på andra orter kanske påverkan inte blir så stor. Framtidens varningar kan alltså bli mer differentierade, säger Fredrik Linde.
Meteorologernas verktyg – beräkningsmodellerna – behöver fortsatt utvecklas, liksom metoderna för att arbeta med modellerna.
Ytterligare ett utvecklingsområde är att beskriva den inbyggda osäkerhet som många gånger finns i väderprognoser.
– I vädertjänsten på smhi.se testar vi ett sätt att beskriva hur säker eller osäker prognosen är. Om prognosen är osäker visar vi alternativa väderutvecklingar, en mest trolig, en mindre trolig och en minst trolig, berättar Fredrik Linde.