–Ozonhålet över Antarktis dök upp i slutet av 1970-talet som en följd av våra utsläpp av framförallt klor-fluor-karboner (CFC), i Sverige kända som freoner. Redan efter en tio år var hålet stort som hela den antarktiska kontinenten, berättar Weine Josefsson på SMHI.
Storleken och formen av ozonhålet är starkt beroende av den atmosfäriska cirkulationen över Antarktis i form av den så kallade polära virveln (polar vortex). Vissa år är virveln mindre, andra år större och därmed även ozonhålet. Formen på virveln varierar och dess läge är inte alltid centrerat runt polen utan kan vara förskjutet.
–Årets ozonhålssäsong har precis inletts och det är ännu för tidigt att säga hur omfattande hålet kommer att bli. Maximumet brukar vara i slutet av september eller början av oktober, säger Weine Josefsson.
Ozonhålets útveckling dag för dag kan följas via Tropospheric Emission Monitoring Internet Service.
Ozonhålet – en kraftig förtunning
Ozonhålet finns inte året runt utan är ett fenomen som uppträder under våren. När vi har höst över nordliga breddgrader är det ju vår på södra hemisfären. Solen har gått upp i de yttre delarna av Antarktis, men är under horisonten nära sydpolen. Där går den upp strax före norra halvklotets höstdagjämning.
Ozonhålet är inte ett hål på så sätt att allt ozon har försvunnit utan snarare en mycket kraftig förtunning. Definitionen brukar vara att ozonhål är det om mängden ozon över Antarktis understiger 220 DU (Dobsonenheter). Om allt ozon från jordytan till atmosfärens yttre gräns samlades till jordytan, vid det tryck och temperatur som normalt sett råder där, skulle gasskiktet med ozon bli 2,2 mm tjockt om värdet var 220 DU. Över Sverige är ozonskiktets tjocklek vanligen 250-450 DU, men värden kring 200 DU har förekommit.
Förutom den geografiska storleken brukar ozonforskarna följa hur mycket ozon som har försvunnit i jämförelse med nivån 220 DU, vilket ger ett mått på mängden nedbrutet ozon. Ur den aspekten finns det flera år som har haft stor nedbrytning, exempelvis 2009.
Ett annat mått är att studera de lägsta ozonskiktsvärdena under den period då ozonhålet är som tunnast. Det nuvarande rekordet är 92 DU från 1994
Under de senaste åren har värdet typiskt legat omkring 120-140 DU.
Framtiden och läkningsprocessen
Hur årets ozonhål utvecklas återstår att se, men på lite längre sikt, några årtionden upp till slutet av innevarande sekel, kommer ozonskiktet enligt beräkningar att återhämta sig. Detta innebär att ozonhålen över Antarktis så småningom kommer att bli alltmer sällsynta för att till slut upphöra.
–Detta beror på att vi genom politiska beslut och gemensamma ansträngningar i världen har varit framgångsrika i att avveckla de ämnen som bryter ner ozonskiktet. Dessvärre tar läkningsprocessen tid eftersom många av de ozonnedbrytande ämnena sakta sipprar ut från de platser där de finns inbyggda, till exempel i isolermaterial. Dessutom har ämnena lång livslängd i atmosfären. Det gäller också att hålla ögonen på nya ämnen som kan vara potentiella ozonnedbrytare, påpekar Weine Josefsson.