Den 16 februari ska Sentinel-3A skickas upp 815 kilometer upp i rymden från Plesetsk i Ryssland. Det blir den tredje satelliten i en serie av sex så kallade Sentineller, som ingår i EU:s jordobservationsprogram Copernicus.
– Satellitobservationer från rymden ger viktig input till arbetet med allt från väderprognoser och havsövervakning till bevakningen av hur klimatet utvecklas, säger Jörgen Öberg som är oceanograf på SMHI och arbetar med havsmiljöfrågor.
– Satellitdata kan förse oss med ögonblicksbilder över mycket stora havsområden, medan fartyg och mätbojar kan ge detaljerad information – och även vattenprover från havsdjupen – från ett särskilt område, fortsätter Jörgen.
Alger, is och föroreningar
Sentinel-3A kommer att ta med sig en uppsättning instrument som ska övervaka exempelvis havens temperatur, havsytans nivå, havsisens tjocklek och ”ocean colour”, som kan berätta hur haven mår och hur mycket plankton det finns i vattnet.
– Informationen använder vi på SMHI när vi bevakar och gör prognoser för exempelvis algblomning, tillväxten av havsis och när vi övervakar vattenkvaliteten, berättar Jörgen.
Observerar luften och marken
Sentinel-3A kommer också att observera marktemperatur, partiklar och föroreningar i luften. Data används av många aktörer runt om i Europa för att exempelvis kartlägga markanvändning, vegetationstillstånd och skogsbränder, eller för att mäta vattenståndet i större floder och sjöar.
Brett internationellt samarbete
Satsningen på Sentinel-3 bygger på en konstellation av två identiska satelliter, som placeras i en bana som korsar ekvatorn och går över båda polerna på en genomsnittlig höjd av 815 kilometer. Sentinel-3A kommer därför att få en systersatellit under år 2017, Sentinel-3B.
Satelliterna skjuts upp och hanteras i ett brett europeiskt samarbete på uppdrag av EU-programmet Copernicus. Eumetsat, där SMHI representerar Sverige, kommer att ha hand om data och produkter för havsövervakning. ESA (European Space Agency) ansvarar för data och produkter för landapplikationer.