Varje morgon mäter SMHI snödjupet vid flera hundra väderstationer landet runt, och regelbundna observationer har utförts sedan 1900-talets början. Det är stora mängder information som speglar hur våra svenska snövintrar har sett ut. I en ny rapport presenteras några slutsatser från snödjupsmätningarna.
- Det finns ett stort intresse för hur snödjupet har varierat bland väderintresserade. Men det är också många yrkesgrupper som har nytta av information om snö, till exempel inom skogsbruket, vid skidanläggningar, byggindustrin och inom klimatforskningen. Det säger Lennart Wern, klimatolog och författare till rapporten.
Mest snö i hela landet
Det största observerade snödjupet någonsin i Sverige är 327 cm och uppmättes 1926 i Kopparåsen i Lapplandsfjällen. Största snödjupet för Sverige som helhet rådde under vintern 1965/66, medan vintern 1988/89 bjöd på stora snömängder i fjällen. För Götaland är vintern 2009/10 den snörikaste vintern sedan starten av mätningarna.
Stora snödjupsökningar från en dag till nästa beror ofta på så kallade snökanoner. De bildas oftast över Östersjön när det är öppet hav och det blåser kalla vindar från öster. Speciellt utsatt för snökanoner är Norrlandskusten från Skellefteå ner till Gävle, men även Smålandkusten, Vänern och Vättern är drabbade. Exempelvis ökade snödjupet på ett dygn med 73 cm i Gävle i december 1998.
Den nya rapporten visar också på hur vinterns största snödjup har förändrats under de senaste femtio åren. Mest markant förändring av snödjupet ses i stora delar av Norrland och norra Svealand, med en minskning på 10 – 20 cm. Antalet dagar med snötäcke har framförallt minskat i delar av Götaland och Svealand med 20 dagar, på vissa håll ännu mer.
I rapporten presenteras en mängd andra fakta kring snö, till exempel tid på året för maximalt snödjup på olika orter och återkomsttider.