En klimatindikator är något som varierar med klimatet och som på så sätt kan visa hur klimatet förändras.
Ovärderligt med långa mätserier
Att ta fram en klimatindikator kräver långa mätserier från ett flertal platser.
– Om det bara finns data från en punkt över lång tid säger det inte så mycket. Det är först när man har mycket data som det går att dra slutsatser. Indikatorn ”Vårflodsstart” har tagits fram med data från 22 stationer som har data från början eller mitten av 1900-talet, berättar Katarina Stensen.
Vatten sammanfattar snömängd på stor yta
När snön smälter framåt vårkanten ökar de låga vinterflödena i vattendragen. Detta mäts och när vattenflödet når upp till en tillräckligt hög nivå sätts startdatum för vårfloden.
– Vattenflödet är enklare att mäta än hur snabbt snö försvinner från en större yta. Att mäta snö över stora områden är svårt. Det är dessutom ännu svårare att mäta hur mycket vatten som det egentligen finns i den snö som ligger. Lätt fluffig nysnö innehåller exempelvis betydligt mindre vatten jämfört med tung snö som legat hela vintersäsongen, förklarar Katarina Stensen och fortsätter:
– Tidpunkten för start på vårflödena är nästan enbart beroende av temperaturen och inte av nederbörd. Till skillnad från indikatorerna ”största snödjup” och ”antal dagar med snötäcke” visar denna indikator alltså inte mängden snö, utan enbart när den börjar smälta.
Indikator för Svealand och Norrland
Indikatorn ”Vårflodsstart” finns för 22 punkter i vattendrag från Dalälven till gränsfloden mot Finland, Torne älv. Söder om Dalälven är det svårt att ta fram denna typ av indikator eftersom det inte är ihållande minusgrader på vinter och ihållande lågt flöde. Utan det karakteristiska vinterflödet går det inte att urskilja den flödestopp som vårfloden ger.