Framför lågtrycket som utvecklade sig till stormen Knud den 21 september fanns en mycket aktiv kallfront med åska. När fronten passerade landets östra delar kunde man se en snabb påverkan på vattenståndet i Östersjön.
– Störst utslag observerades i Visby där vattenståndet steg med 44 centimeter på 7 minuter för att sedan sjunka undan lika snabbt, berättar Fredrik Waldh, oceanograf vid SMHI.
Det här är ett exempel på hur SMHIs nya mätutrustning kan ge en mer detaljerad inblick i väderfenomen än som varit möjligt tidigare. De uppgraderade näten ger även säkrare prognoser, vilket är till fördel för samhället i stort.
Gemensamt nät ger nya möjligheter för användarna
SMHI och Sjöfartsverket är nu mitt uppe i sammanslagningen av sina vattenståndsnät. Uppgraderingen, som inleddes förra året, innebär att de tidigare separata näten förenas i ett gemensamt observationsnät för mätningar av havsvattenstånd, försett med modern mätteknik. SMHI har hittills uppgraderat 19 av 24 stationer, och målsättningen är att samtliga av Sjöfartsverkets stationer ska uppgraderas i år.
–Mätteknik och kvalitetskrav på observationerna är nu desamma hos båda myndigheterna. Det sammanslagna nätet väntas bidra till säkrare sjöfart, men också bättre utnyttjande av fraktfartygens kapacitet, säger Mikael Stenström på SMHIs observationsenhet.
Ny teknik ger snabbare mätningar och bättre kvalitet
Samtidigt som de så kallade peglarna som används för att mäta havsvattenstånd får en rejäl uppfräschning pågår också en uppgradering av SMHIs meteorologiska automatstationer. Hittills har 79 av de 138 stationerna uppgraderats så att data kan samlas in med tätare intervall. En ny lösning för batteri-backup i stationerna gör att datainsamlingen fungerar cirka sex timmar vid ett elavbrott, för att kunna fånga data under till exempel en pågående storm. Därefter sparas data ytterligare en period och överförs när stationen får tillbaka strömförsörjningen.