Forskningsprojektet som syftar till att förbättra kunskapsläget om vedeldningens hälsopåverkan utfördes på uppdrag av Naturvårdsverket. Bakom resultaten finns ett omfattande arbete med mätningar, beräkningar av halter och människors exponering i och omkring Umeå.
Hälsorisker även vid låga halter
I ett första steg genomförde IVL Svenska miljöinstitutet mätningar av luftföroreningar från vedeldningen i Umeå och fyra mindre samhällen i närheten; Vännäs, Vännäsby, Sävar och Taveliden, som är en villaförort i Umeå. De föroreningar som ingick i studien var partiklar (PM2.5), polyaromatiska kolväten (PAH) och sot.
Information om eldstäder och eldningsvanor samlades också in, och därefter utförde SMHI modellberäkningar av halter och exponering. Den slutliga beräkningen av hälsokonsekvenserna gjordes av Umeå universitet och SMHI.
- Resultaten visar att luftkvaliten är god i de studerade områdena, det vill säga man understiger miljökvalitetsnormen som är uppsatt, säger Gunnar Omstedt, som forskar om urban luftmiljö vid SMHI.
- Vedeldningen sker alltså på ett acceptabelt sätt med utgångspunkt från miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål. Problemet är att även vid dessa låga halter finns hälsorisker, säger Gunnar Omstedt.
Fyra dör i förtid varje år
- Våra beräkningar visar att i genomsnitt fyra personer per år riskerar att dö förtid i de studerade områdena till följd av luftföroreningar från vedelningen, fortsätter Gunnar Omstedt.
Den uppskattade dödligheten på grund av PM2.5 från lokal vedeldning är för Vännäs, Vännäsby, Sävar och Umeå med en total befolkning på ca 100 000 personer, ca 4 personer per år. Det motsvarar ca 0.4 % av det totala antalet människor som dör (bortsett från skador) per år i dessa orter.
Det räcker inte att nå miljömålen
- En slutsats från det här projektet är att man måste fortsätta jobba med luftkvaliteten även när man uppfyller målen. På lång sikt kommer hälsoeffekterna från vedeldning förbättras genom att nyare och förbättrade pannor och kaminer används genom införandet av Ecodesign-direktivet, säger Gunnar Omstedt.
Vedröken står för mindre hälsopåverkan än andra föroreningskällor. Den uppskattade dödligheten på grund av PM2.5 från vedrök i Umeå tätort är 2,5 personer per år, vilket kan jämföras med att dödligheten från motsvarande föroreningar från vägtrafiken beräknas stå för drygt 4 personer. Bakgrundshalterna, som kommer från föroreningar utanför Umeå, beräknas stå för hela 17 personer per år, men de kan inte påverkas lokalt.
- Mycket kan göras lokalt för att förbättra luftkvaliten, men man måste också jobba nationellt och på Europeisk nivå, säger Gunnar Omstedt.