I sommar har Sverige drabbats av bränder, värmeböljor, översvämningar och skyfall. Det är extrema väderhändelser som förväntas kunna bli vanligare i framtiden. Ett varmare och blötare klimat innebär att samhället måste anpassas till nya förutsättningar, till exempel inom samhällsplanering.
I december ska förslag presenteras hur den svenska klimatanpassningen kan bedrivas i framtiden. SMHI i samverkan med flera myndigheter och andra aktörer kartlägger, på uppdrag av regeringen, vad som har gjorts sedan Klimatpropositionen år 2009. Propositionen baserades på den stora Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007.
- Vi ska arbeta fram underlag för beslut om åtgärder för klimatanpassning i Sverige. En viktig del är att identifiera behov av klimatanpassning, samt att se hur genomförda och planerade åtgärder fyller dessa behov, säger Lotta Andersson, projektledare Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, vid SMHI.
- Det handlar naturligtvis också om att identifiera brister och ge förslag på ytterligare åtgärder.
Workshop i ljuset av EU-strategi
I veckan höll utredningen sin andra stora workshop med representanter från en rad myndigheter, kommuner,forskning och branschorganisationer. En viktig del var att identifiera vad som behöver göras under de närmaste åren, särskilt i ljuset av EU:s klimatanpassningsstratgi, som på sikt kan komma att ställa krav på medlemsländerna.
- Vid workshopen kom det fram att åtgärder kan handla om tekniska lösningar som databaser, men kanske framförallt frågor om ansvarsfördelning, samverkan, finansiering och regelverk, säger Lotta Andersson.
Förutom resultat från workshops kommer utredningen att grunda sig på kunskapsöversikter, kartläggning av genomförda aktiviteter, länsstyrelsernas regionala handlingsplaner och även EUs klimatanpassningsstrategi. Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI leder utredningen i samverkan med flera sektorsmyndigheter och andra berörda.