– Klimatförändringar påverkar biologisk mångfald. Samtidigt kan utarmning av ekosystem även påverka klimatet och naturens förmåga att klara klimatförändringar. Därför är det viktigt att hantera dessa kopplingar även i arbetet med åtgärder och förvaltning, säger Cecilia Lindblad, svensk kontaktperson för IPBES och handläggare vid Naturvårdsverket.
Samarbete mellan SMHI och Naturvårdsverket
Forskare från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har på uppdrag av Naturvårdsverket och SMHI tagit fram den nya kunskapssammanställningen ”Klimatförändringar och biologisk mångfald”. Forskarna har tagit avstamp i de omfattande kunskapsutvärderingar som gjorts av den mellanstatliga klimatpanelen (IPCC) och den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald (IPBES).
Den globala uppvärmningen leder till att livsmiljöerna för flera arter försvinner eller krymper, medan andra arter kan få utökade utbredningsområden. Detta gäller även i Sverige. Exempel på åtgärder som gynnar både klimatet och den biologiska mångfalden är att bevara och återställa naturliga miljöer som våtmarker, kustområden och skogar. Det kan också handla om att identifiera ekosystembaserade och naturbaserade lösningar i klimatanpassningsarbetet.
Hitta synergier och förebygga konflikter
Markanvändning har en viktig roll både för klimat och för biologisk mångfald. IPCC och IPBES visar att markanvändningens negativa effekter på klimat och biologisk mångfald måste begränsas, annars kommer konsekvenserna för människors välfärd att bli mycket stora.
– Markanvändning och nyttjande av naturresurser engagerar många aktörer och ska fylla många syften. Sektorsövergripande samverkan mellan olika aktörer, inklusive företag, producenter, konsumenter, lokala samhällen och beslutsfattare är viktigt för att både hitta synergier och förebygga möjliga konflikter, säger Markku Rummukainen, som är svensk kontaktperson för IPCC och klimatrådgivare vid SMHI.