SMHIs klimatexperter Gustav Strandberg och Elin Sjökvist inledde seminarierna med en bild av klimatutvecklingen.
-Vi ser tydliga signaler på att det blir varmare. Skyfallen och värmeböljorna kommer inträffa allt oftare och blir mer intensiva.
Skyfall orsakar redan idag stora skadekostnader. Men det finns en rad aktörer som investerar för att minska riskerna. Under ett panelsamtal diskuterades vad som kan göras och om det kan vara lönsamt.
- Har man upplevt ett skyfall arbetar man också förebyggande. Men skyfall kan inte hanteras med större rör, vattnet måste tas hand om på ytan med öppna lösningar. På så sätt kan det långsamt sippra ner i marken. Det sade Anne Adrup, Svenskt Vatten.
Värdera riskerna i långsiktigt perspektiv
Malmö är en kommun som gjort omfattande åtgärder för att minska översvämningsriskerna.
- Ett långsiktigt arbete är nödvändigt, bland annat att utreda var vi har lågpunkter, att värdera var riskerna är störst och inte minst vem som har ansvar för vad, sade Henrik Aspegren, VA Syd.
Rätt utförda åtgärder kan vara lönsamma. Mattias Hjärpe, Centrum för klimatpolitisk forskning, pekar på de stora samhällsekonomiska kostnaderna som uppstår vid extremt väder. Åtgärder är i många fall dyra, men kostar mindre än skadorna – skador som kan öka i takt med att klimatet förändras.
Skyfall kan också medföra hälsorisker. Bertil Forsberg, Umeå universitet, sammanfattade studier som pekar på en stor ökning av patienter med magsjuka efter kraftiga regn.
- Allt pekar på att åtgärder med att skydda råvattentäkter och bättre rening av dricksvattnet lönar sig, till exempel i form av minskat sjukdomsbortfall.
Värmeböljor ökar dödligheten
Seminariet om värmeböljor fokuserade på åtgärder som kan minska riskerna för ökad dödlighet. Forskning visar att dödligheten ökar markant i särskilda riskgrupper.
- Värmeböljor skördar hundratals liv i svenska städer. Under perioder med över trettio grader ökar dödligheten med 20%, enligt studier, sade Bertil Forsberg, Umeå universitet.
Greta Smedje, Folkhälsomyndigheten, pekade på att hälsofrågan i samband med värmeböljor inte prioriteras.
- Det finns en begränsad medvetenhet och okunnighet att effekterna kommer så tidigt som vid 27 grader.
Region Skåne har utarbetat rutiner för omsorgspersonal, rutiner som kan minska riskerna för vårdtagarna. Här finns exempelvis checklistor som innebär att se över medicinering och vätskeintag och söka skugga eller svala miljöer.
- Åtgärderna innebär inte stora kostnader, det gäller att öka kunskapen och att arbeta med rätt sak. Men vinsten är stor när vi kan rädda liv, sade Thomas Hansson, Region Skåne.
Förutom rutiner i vården kan också byggnader anpassas för att klara värmen.
- Att förbereda vården skapar stora nyttor. Att bygga rätt, exempelvis ta hänsyn till ventilation i gaturummet eller solinstrålning i rummen, är med rätt planering inte heller kostsamt, sade Mattias Hjärpe, Centrum för klimatpolitisk forskning.
Moderatorer vid seminarierna var Rolf Brennerfelt, generaldirektör SMHI, respektive Åsa Sjöström, verksamhetsledare Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. SMHIs klimathalvdag bjöd också på utställningar kring klimat, algblomning och verktyg för klimatanpassning.