Det hydrologiska året präglades av låga vattennivåer

Det hydrologiska året 2016 - 2017 kan sammanfattas som ett år med mindre vatten än normalt på många håll i landet. I sjöar och vattendrag finns exempel på rekordlåga nivåer både under våren och under sommaren.  Vissa områden som under våren hade mycket låga grundvattennivåer fick normal sommarnederbörd och sjönk inte lika dramatiskt som under 2016.

Ett hydrologiskt år börjar 1 oktober. Anledningen är att det finns minst snö över landet vilket underlättar vid beräkningar.

Fokus på låga nivåer

Det hydrologiska året inleddes i oktober med låga nivåer i stora delar av landet med undantag av norra Norrland där nivåer och flöden var normala eller över det normala. Under vintern och våren föll mindre nederbörd än normalt över hela landet förutom norra Norrland. 

Sommaren 2017 inleddes med yt- och grundvattennivåer som på många håll var lägre än inför sommaren 2016 som framförallt i sydöstra Sverige blev rekordtorr. Därför samlades myndigheter och spred information om riskerna för vattenbrist i stora delar av södra och mellersta Sverige. SMHI och SGU lanserade en ny tjänst "Risk för vattenbrist" på SMHIs webbplats.

Grundvattennivåer i små och stora magasin juni 2016 och 2017
Kartan till vänster: Grundvattennivåer i stora magasin juni 2016. Kartor i mitten och till höger: Grundvattennivåer i små och stora magasin juni 2017. Förstora Bild

Ett exempel på hur lite vatten det var i Södermanland hämtar vi från Hallbosjön i Nyköpingsån. Där var vårfloden den lägsta sedan 1976 vilket berodde på lite nederbörd under vintern. Det resulterade i ett litet snötäcke som inte fyllde på nivåerna när snön smälte.

Vattenflöde från Hallbosjön.
Vattenflöde från Hallbosjön för åren 1934-2017. Den heldragna svarta linjen visar värden för 2017 och prickad svart linje visar värden för 2016. Den tunnare prickade linjen visar värden för 2013 och tunnare heldragen linje värden från 1976. Lägsta värden uppmättes 1976. Förstora Bild

Nederbörd under sommaren 2017

Under sommaren 2017 föll det mindre regn än normalt i östra Svealand men i övrigt föll det normalt med regn över stora delar av landet. Sommaren 2016 däremot, föll det mindre nederbörd än normalt i stora delar av landet. Nivåerna sjönk alltså inte lika mycket under 2017 som de kunde ha gjort om nederbörden varit densamma som under sommaren 2016. Norra Norrland fick mer nederbörd än normalt.

Under sommaren dunstar en stor del av den nederbörd som faller.

– Lokalt kan det dock ge ett välbehövligt tillskott till växter och mark. Om det faller mer nederbörd än det avdunstar så fylls magasin i vattendrag, sjöar och grundvatten på, förklarar Katarina Stensen, hydrolog vid SMHI.

Nederbörd under sommaren 2016 (till vänster) och 2017 (till höger).
Nederbörd under sommaren 2016 (till vänster) och 2017 (till höger). Förstora Bild

Hur påverkades de stora sjöarna?

Grundvattennivåer i stora magasin och vattennivån i de stora sjöarna var fortsatt låga under en stor del av sommaren. I Hjälmaren var det mycket låga nivåer. I Vättern tangerades 1974 års nivåer, endast 1976 års nivåer var lägre.

Hjälmarens vattenstånd sedan 1982.
Hjälmarens vattenstånd sedan 1982. Den heldragna svarta linjen visar vattenståndet i Hjälmaren under 2017. Prickad svart linje visar vattenståndet under 2016. Förstora Bild

.

Vätterns vattenstånd sedan 1973.
Vätterns vattenstånd sedan 1973. Den heldragna svarta linjen visar vattenståndet i Vättern under 2017 och prickad svart linje visar vattenståndet under 2016. De lägsta nivåerna uppmättes 1976. Förstora Bild

Låga vattenflöden i flera större vattendrag 

I större vattendrag kan vi se att vattenflödena varit låga under en stor del av 2017 på många håll i Svealand och östra Götaland.

Riktigt små vattendrag torkar ofta ut under den period då vattenföringen är som lägst. Det blir därför svårt att se sommarflöden i dessa vattendrag.

Nedan visas vattenflöde från ett antal mätstationer där SMHI har mätningar. Kartan längt ned visar var stationerna ligger.  

Vattenflöde från stationen Moholm i Tidan i Västergötland.
Vattenflöde från stationen Moholm i Tidan i Västergötland. Avrinningsområdets storlek är 1135 kvadratkilometer. Den heldragna svarta linjen visar vattenflödet under 2017 och prickad svart linje visar vattenflödet under 2016. Förstora Bild

.

Vattenflöde från stationen Getebro i Alsterån i Småland
Vattenflöde från stationen Getebro i Alsterån i Småland. Avrinningsområdets storlek är 1333 kvadratkilometer. Den heldragna svarta linjen visar vattenflödet under 2017 och prickad svart linje visar vattenflödet under 2016. Förstora Bild

.

Vattenflöde vid mätstationen Stensåkra i Emån i Småland.
Vattenflöde vid mätstationen Stensåkra i Emån i Småland. Avrinningsområdets storlek är 656 kvadratkilometer. Den heldragna svarta linjen visar vattenflödet under 2017 och prickad svart linje visar vattenflödet under 2016. Förstora Bild

.

Vattenflöde vid mätstationen Grea i Mangslidälven i Värmland.
Vattenflöde vid mätstationen Grea i Mangslidälven i Värmland. Avrinningsområdets storlek är 309 kvadratkilometer. Den heldragna svarta linjen visar vattenflödet under 2017 och prickad svart linje visar vattenflödet under 2016. Förstora Bild

.

Vattenflöde vid mätstationen Skärblacka i Motala Ström i Östergötland.
Vattenflöde vid mätstationen Skärblacka i Motala Ström i Östergötland. Avrinningsområdets storlek är 13 278 kvadratkilometer. Den heldragna svarta linjen visar vattenflödet under 2017 och prickad svart linje visar vattenflödet under 2016. Förstora Bild

.

Vattenflöde vid mätstationen Konstdalsströmmen i Testeboån i Gävleborg
Vattenflöde vid mätstationen Konstdalsströmmen i Testeboån i Gävleborg. Avrinningsområdets storlek är 989 kvadratkilometer. Den heldragna svarta linjen visar vattenflödet under 2017 och prickad svart linje visar vattenflödet under 2016. Förstora Bild

.

Mätstationer
Förstora Bild

.