– Vi hydrologer räknar på hur mycket vatten det finns tillgängligt för de olika behov som finns i vårt samhälle. För att kunna få med allt vatten i beräkningen av vårfloden måste man räkna med snön som började lagras redan hösten innan. Det är också viktigt att marken och sjöarna har hunnit fyllas upp efter sommaren för att få ungefär samma utgångsläge vid beräkningen olika år. Den 1 oktober är bästa startdatum för att tillgodose dessa behov i olika delar av Sverige och det är då det hydrologiska nyåret infaller, berättar Anna Eklund, hydrolog på SMHI.
Blött i oktober
Det hydrologiska året 2014/2015 inleddes med en ganska blöt månad. I mitten och slutet av oktober föll mycket regn, främst över Bohuslän. Flödena steg mycket snabbt och blev extremt höga i en del vattendrag. Vägar och järnväg var avstängda som en följd av översvämningarna.
Mild höst
Hösten var mild och det dröjde länge innan vi fick något långvarigt snötäcke i landet, men i mitten av december hade hela Norrland snö. Det föll istället en del regn och i november var vattennivån hög i många sjöar, bland annat Storsjön och Siljan.
Lugn vårflod i söder…
I södra Sverige var snötäcket inte särskilt stort under vintern. Den snö som fanns smälte i en långsam takt och vårfloden blev mycket lugn.
…mer rejäl i norr
Snötäcket i norra Norrland var större än normalt, på sina håll dubbelt så stort. Snön låg kvar ovanligt länge i Lapplandsfjällen och när den snön smälte i juli föll också stora mängder regn. Det ledde till att flödena blev höga i många vattendrag.