Hur tung är snön på taket?

Snö på tak kan vara riktigt tung. För att se vad dagens snö väger, och om byggnader riskerar att ta skada av för stora snömängder, finns tjänsten ”Snölast på tak” på smhi.se.

Snö på tak

SMHI har på uppdrag av Boverket utvecklat en webbtjänst som presenterar daglig information om hur mycket snön på tak väger. Syftet är att undvika att byggnader ger vika på grund av för tung snö. Tjänsten på smhi.se är fritt tillgänglig för alla och innehåller beräknade värden för hela landet.

 Niclas Hjerdt
Niclas Hjerdt

– SMHI har kompetens och infrastruktur för att leverera samhällsnyttig information inom olika områden. Dagsfärsk information om snölast på tak, fritt tillgänglig på webben för alla medborgare är ännu ett exempel på det, säger Niclas Hjerdt, hydrolog och projektledare på SMHI.

Under snörika vintrar kan tak som belastas med för tung snö ge vika. Det kan orsaka både materiella skador och personskador. För att motverka detta upprättar Boverket konstruktionsregler genom att anpassa europeiska konstruktionsstandarder (EKS) till svenska förhållanden. De svenska konstruktionsreglerna tar hänsyn till svensk geologi, svenskt klimat och kulturella förutsättningar.

Daglig uppdatering av karta

Informationen om snölast uppdateras dagligen. Aktuell snölast, EKS-värden och kvoten mellan dessa presenteras i olika kartskikt för jämförelse.

– Med informationen från tjänsten kan till exempel fastighetsägare få underlag för att undvika skador på tak under vintern, säger Niclas Hjerdt.

Skärmklipp från tjänsten Snölast på tak, den 16 feb 2018
I tjänsten Snölast på tak visar kartan att snötyngden just nu (den 16 februari) är hög i Västernorrland. Förstora Bild

Avancerade beräkningar i SMHIs modell

I SMHIs webbtjänst har värdena tagits fram med hjälp av den hydrologiska modellen HYPE. Modellen beskriver hur vattnet rör sig genom landet, från det att det faller över marken som nederbörd ut i åar och älvar.

För att räkna på snöns tyngd på tak antar modellen att marken har samma funktioner som ett tak. Vattnet i snön tränger alltså inte ned i marken utan stannar på den hårda ytan. Modellen har också förbättrats vad gäller beräkningar av snöns vatteninnehåll.