Klimatförändringen innebär att trädgränsen flyttas uppåt fjället, svamp och skadeinsekter ökar. Renarnas betesområden påverkas. Med mindre tjäle ändras markens bärighet, vilket påverkar transporter både i skogen och på vägar.
Att anpassa till förändringarna kräver ett brett samarbete mellan en lång rad olika aktörer, och främst på den lokala nivån. Skogsbruk, rennäring, gruvindustri, vindkraft, kommun och länsstyrelse är några av de som behöver samverka för att lyfta lösa intressekonflikter men också se nya möjligheter.
Ett forum för att samråda kring markanvändning har byggts upp i Vilhelmina. I nätverket Vilhelmina Model Forest samlas lokala aktörer för att tillsammans uppnå ett långsiktigt brukande av landskapet. Alternativa skogsskötselmetoder och restaurering av vattendrag några exempel på den breda verksamheten.
För rennäringen är isbildning på marken under förvintern och minskad skare under vårvintern några av de förändringar som skapat problem de senaste åren. Vilhelmina norra sameby har utvecklat verktyg för att kunna spåra renarnas förflyttningar och för att samråda med andra markanvändare.
Nya exempel - samråd om markanvändning och rennäring
Arbetet med klimatanpassning i Vilhelmina norra sameby och Vilhelmina Model Forest beskrivs nu som nya exempel i idésamlingen för klimatanpassning, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning.
Idésamlingen omfattar exempelvis flera projekt som handlar om att minska risken för översvämningar på olika sätt, att rusta skog för klimatförändringar, att bevara kulturhistoriska byggnader, att säkra tillgången till dricksvatten, att finansiera klimatanpassning med gröna obligationer.
Idésamlingen finns på Klimatanpassningsportalen som riktar sig till alla som arbetar med klimatanpassning, eller andra intresserade. Portalen är ett samarbete mellan sjutton myndigheter.