– Att det nu finns ett avtal sätter inte någon punkt för klimatarbetet. Men nu samlas man kring ett skärpt mål om att begränsa uppvärmningen, stödet till utvecklingsländerna ska öka och det har fastställts en process för att successivt uppdatera och öka de nuvarande nationella klimatlöftena om utsläppsminskningar, för att vi ska vara på väg mot netto nollutsläpp före 2100, säger Markku Rummukainen, klimatrådgivare på SMHI som varit på plats i Paris.
Detaljer bearbetas vidare
Klimatanpassning är också i fokus i det nya avtalet, liksom frågan om skador och förluster på grund av klimatförändringarna samt uppföljning av åtagandena.
– Det finns detaljer på dessa områden som behöver bearbetas vidare. Mål kan behöva skärpas och ytterligare åtgärder läggas till, så även klimatförhandlingarna kommer att fortsätta. Men det ser bättre ut nu än innan avtalet klubbades, menar Markku Rummukainen.
Begränsa uppvärmningen
En av de stora och svåra frågorna i förhandlingarna var målsättningen för den globala uppvärmningen.
– Det fanns en mycket stark önskan från ganska många länder om att sikta på ett 1,5-gradersmål i stället för det tidigare tvågradersmålet. Det man kom överens om i Paris var vara att skärpa tvågradersmålet från ”under två grader” till ”väl under två grader”, och det även lades till en hänvisning om att sträva efter att begränsa uppvärmningen till 1,5-grader, säger Markku Rummukainen och fortsätter:
– Frågan om hur man skulle öka och utveckla klimatfinansieringen och rapportering av olika åtaganden tog också tid att lösa, samt hur man ser på olika länders ansvar och förutsättningar. När klimatkonventionen skrevs i början på 1990-talet lade man till en lista av ”rikare” och ”fattiga” länder. Världen har förändrats sedan dess, men det finns olika syn på hur mycket och vad det innebär i sammanhanget.
Uppföljning och rapportering
Nästa steg är att avtalet ska ratificeras av länderna. Det betyder att formella nationella beslut tas för att respektive stat ska förbinda sig till avtalet.
– I klimatavtalet ingår också principer för uppföljning och rapportering - vad man ska rapportera, på vilket sätt och hur ofta, förklarar Markku Rummukainen.