SMHIs klimatforskare Gustav Strandberg inledde seminarierna med att ge en bild av hur klimatet utvecklas.
- Klimatforskningen ger tydliga svar. Det blir varmare, havet stiger, vi får problem med torka och med tillgång till vatten. Samtidigt kan det bli mer kraftig nederbörd som leder till översvämningar.
Signild Nerheim, oceanograf vid SMHI visade den nya karttjänsten gällande framtida havsnivåer. Kartan baseras på FN:s klimatpanels resultat över hur mycket havet kan stiga.
- Vi har använt tre olika klimatscenerier för att visa hur det kan bli lokalt i Sverige.
Det är framförallt planerare av översikts- och detaljplaner hos kommunerna, som är målgruppen för det här underlaget. Men kartorna kan även vara intressanta för allmänheten och fastighetsägare.
Gemensamma riktlinjer underlättar
Lars Ljungström, Länsstyrelsen Kalmar, Anders Rimne, Boverket, Pär Holmgren, Länsförsäkringar och Maria Kjellberg, Kungälv kommun var inbjudna till panelsamtal.
Diskussionen belyste att det behövs arbete på alla nivåer och gemensamma ansträngningar för att kommunerna ska kunna göra ett bra arbete med att förbereda sig för stigande havsnivåer. Mycket av planeringsansvaret på den lokala nivån ligger på just kommunerna, som behöver stöd och rekommendationer ifrån länsstyrelserna för att kunna fatta rätt beslut.
- Det är ett stort tryck på att bygga strandnära, därför är det viktigt att visa på hur myndigheterna ser på vilken klimathänsyn man bör ta vid fysisk planering i strandnära läge. Gemensamma riktlinjer underlättar arbetet sade Lars Ljungström, Länsstyrelsen Kalmar.
Försäkringsbolagen har också ett ansvar att tydliggöra konsekvenserna av att bygga på fel ställe – ingen kommer att vilja försäkra ett nybygge som ligger i ett riskområde. I slutänden är det husägaren som har ansvaret för sin egendom.
Men kanske viktigare än att ha nivåer och riktlinjer att hålla sig till är att kommunen har en genomtänkt strategi för hur man kan skydda sina sårbara strukturer. Det viktiga är att man har tänkt till, då har man redan kommit långt.
Hur ska vi fördela vattnet i framtiden?
I klimathalvdagens andra seminarium berättade Anna Eklund, hydrolog vid SMHI om hur vattentillgången påverkas av ett förändrat klimat.
- Vi kommer se liknande situationer av vattenbrist i framtiden som den vi har nu, men inte av samma anledningar. Varmare temperaturer ökar avdunstingen och med en längre växtsäsong så kan växterna ta upp vatten under en längre tid.
Hur ska vi då fördela vattnet i framtiden? Det blev en central fråga för panelen.
- Det skapar problem för lantbrukare och vi har redan sett att vissa tvingats till att nödslakta sina djur för att det inte finns tillräckligt med vatten, sade Lars Ljungström.
- Företag flyttar om det inte finns vatten som behövs till deras produktion, flikade Karl Sjölin, Sölvesborgs kommun in.
Kommunerna har ansvar och gör en del insatser redan, som att införa bevattningsförbud eller uppmana sina invånare att spara på vattnet.
- Det måste gå att hitta lösningar. Titta bara på länderna längre ner i Europa som har vattenbrist men ändå klarar sin livsmedelsproduktion, sade Markus Hoffman, LRF.
Karl Sjölin pekade på vikten av samverkan.
- Vi måste först veta hur mycket vatten vi har att fördela. Kommunerna har sina behov, lantbrukarna har sina. Sen måste vi samarbeta, det finns ett stort behov av det.
Klosterlängan var välbesökt under måndagseftermiddagen när klimathalvdagen ägde rum. Moderatorer vid seminarierna var Åsa Sjöström, verksamhetsledare Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI respektive Rolf Brennerfelt, generaldirektör SMHI.