Gårdsspecifika prognoser utvärderas för att undvika markpackning

SMHI testar nu ett koncept som ska hjälpa lantbrukare att undvika markpackning. Markpackning innebär att porer i marken pressas samman när tunga jordbruksmaskiner kör på marken. Komprimerad jord innebär risk för mindre tillväxt och därmed minskad skörd, men också ökad bildning av växthusgaser.

Med en gårdsspecifik prognos för markpackningsrisk skulle lantbrukaren bättre kunna planera för när arbetsinsatser kan genomföras eller undvikas. Under Elmia Lantbruk som pågår den 24-26 oktober i Jönköping, finns SMHI på plats för att testa ett koncept.

– Vi ser en trend med färre antal gårdar och större innehav lantbruksareal men på utspridda areal. Det gör det svårt att ha koll på varje skiftes aktuella status och inte minst veta hur den förändras de kommande dagarna. Rätt timing är avgörande vid varje insats. Om marken packas vid till exempel vårsådden kan det ge upp till 15 procent lägre avkastning. Dessutom kan man få skador på åkern som kvarstår många år framöver[1]. Men markpackning ökar även risken för bildande av växthusgaser, säger Erik Ernerudh, produktchef New Ventures, SMHI.

Detaljerade prognoser som beslutsunderlag

Konceptet som SMHI utvecklar heter inFarmer. Här laddar man enkelt in sin gårdsspecifika data, till exempel från egna sensorer eller sin markkartering. Genom att kombinera gårdsdata med SMHIs hydrologiska beräkningar, kombinerat med satellit- och lantbruksdata presenterar produkten högupplösta markpackningsriskprognoser.

Jordbruk på fält

Den gårdsspecifika prognosen för risk för markpackning ger bättre förutsättningar för att planera lämplig tidpunkt för arbetsinsatser, och indikationer för när de inte bör göras.

– Det finns flera sätt att undvika markpackning, men finessen med konceptet vi utvecklar på SMHI är att man ska få en bild av markens förutsättningar utan att åka ut till åkern och granska den på plats. Vi vill ge lantbrukaren ett skräddarsytt beslutsunderlag som visar när marken får optimala förutsättningar för till exempel vårsådd, säger Erik Ernerudh.

[1] www.vaxteko.nu/html/sll/odling_i_balans/odling_i_balans/OIB00-09/OIB00-09.PDF