Fortsatt allvarlig syrebrist i Östersjön

Den allvarliga syresituation som påverkat Östersjön under hela 2000-talet fortsätter. SMHIs syrgaskarteringen som genomfördes under hösten 2017 visar att omkring 20 procent av bottnarna är döda på grund av helt syrefria förhållanden och omkring 30 procent av bottnarna i Östersjön lider av akut syrebrist.

Den serie av stora inflödena som inträffades under perioden 2014-2016 har haft en stor inverkan på syresituationen men det inflödande vattnet har inte lyckats ta Östersjön ur den problematiska syresituationen. Andelen syrefria och syrefattiga områden ligger fortsatt på en konstant förhöjd nivå.

Resultaten för 2016 och de preliminära resultaten för 2017 visar att de extrema syreförhållanden som observerats i Egentliga Östersjön fortsätter. Utbredningen av anoxi (helt syrefria bottnar) fortsätter att vara konstant förhöjd till nivåer som bara observerats i Östersjön enstaka år före 1999. Trots ett flertal inflöden under perioden 2014-2016 beräknas ungefär 18% av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten vara påverkade av anoxiska förhållanden och omkring 28% av hypoxi (syrebrist) under 2017.

Inflödena av syrerikt vatten 2014-2016 har minskat poolen av svavelväte så att den nästan helt försvunnit i Östra och Norra Gotlandsbassängen. Dock är syrgashalterna fortsatt noll eller mycket nära noll i djupvattnet och tecken på ökade halter av svavelväte har noterats under 2017.

Syrekarta 2017
Utbredning av syrefria bottnar (svart) och bottnar påverkade av akut syrebrist (grå) i Östersjön under hösten 2017. Figuren visar också de stationer som besökts under karteringen. Förstora Bild
Area 1960-2017
Utbredning av syrebrist och helt syrefria förhållanden i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten. Förstora Bild

- Om det kommer fler stora inflöden kan större del av bottnarna syresättas igen, men för att de inte ska bli syrebrist snabbt igen behöver vi fortsätta arbetet med att begränsa tillförseln av näring från land eftersom det är en stor orsak till att vi har så stora områden med syrebrist idag, säger Lena Viktorsson, oceanograf på SMHI.

Viktigt samarbete mellan Östersjöländer

SMHIs syrgaskartering utfördes i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet SLU , Institutionen för akvatiska resurser, i samband med den internationellt samordnad beståndsuppskattningen av fisk i Östersjön. Vid varje provfiske tas vattenprover och ett instrument registrerar vattnets egenskaper från ytan till botten, bland annat syrgashalt, temperatur och salthalt. Under hösten besöktes totalt ett 50-tal stationer och omkring 150 syrgas- och svavelväteprover samlades in.

- Motsvarande undersökningar genomförs ungefär samtidigt och i princip på samma sätt av alla länder kring Östersjön. Länderna utbyter sen data, och på så sätt skapas ett dataset som täcker merparten av Östersjön. Vi har också tagit med data från vissa nationella och regionala mätprogram i sammanställningen för 2017, berättar Lena Viktorsson.

SMHIs månatliga provtagningar i Östersjön

Varje månad genomför SMHI en provtagningsexpedition i haven runt Sverige, då besöks Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. Prover samlas in för att bestämma vattnet kemiska och fysiska egenskaper. Olika håvar används för att undersöka växtplankton, djurplankton och maneter. Just nu använder SMHI en tillfällig containerbaserad fartygslösning i sin verksamhet, eftersom det finska forskningsfartyget Aranda ligger på varv för renovering. Aranda kommer preliminärt att åter vara i drift i maj 2018.

I juni 2019 sjösätts Sveriges nya forskningsfartyg Svea. SMHI är delaktiga i byggnadsprocessen och kommer tillsammans med SLU att vara huvudanvändare av det nya forskningsfartyget.

Meri
SMHIs tillfälliga fartygslösning ombord på M/S Meri. Foto Panu Hänninen, SYKE.
SVEA
Illustration av Svea, Sveriges nya oceangående undersöknings- och forskningsfartyg, som just nu byggs på ett varv i Spanien. Foto Skipsteknisk Förstora Bild