Försurningen i arktiska havsområden får allvarliga konsekvenser

Arktiska havsområden påverkas starkt av klimatförändringarna och havsförsurningen är som störst här jämfört med övriga havsområden. Detta förväntas ge effekter både lokalt och globalt. Det visar en ny rapport som Arctic Monitoring and Assessment Programme (AMAP) tagit fram på uppdrag av Arktiska rådet.

Det var i samband med Arctic Biodiversity Congress 2018 i Finland i veckan som den nya rapporten 2018 Arctic Ocean Acidification Assessment presenterades. Rapporten bygger på en utredning som genomförts av Arctic Monitoring and Assessment Programme (AMAP) på uppdrag av Arktiska rådet. Den presenterar de kemiska, biologiska och socioekonomiska effekterna av arktisk havsförsurning. Effekterna förväntas öka under de kommande årtiondena med konsekvenser för lokalsamhällen, men även globalt.

På plats att presentera rapporten var Peter Thor, marinbiolog på SMHI och som även ingår i AMAP:s expertgrupp inom havsförsurning.

– Rapporten är en uppdatering av en tidigare AMAP-rapport från 2013. Den stora skillnaden från den tidigare rapporten är att vår kunskap om effekterna av havsförsurning i Arktis nu är betydligt större. Vi har länge vetat i teorin att risken för negativa effekter av havsförsurning är störst i Arktis. Nu har vi kunnat underbygga detta med vetenskapliga studier på arktiska organismer, säger Peter Thor.

Arktis

Behov av ökad övervakning och forskning

Rapporten visar att effekterna av försurning är mycket svåra att förutspå. Denna osäkerhet understryker det akuta behovet av ökad övervakning och forskning kring de biologiska effekterna av försurning i kombination med andra faktorer som påverkar miljön, till exempel temperaturhöjningen.

–Tillsammans med temperaturhöjningen kommer havsförsurning att ändra våra möjligheter att nyttja havet som resurs. Den fisk vi idag fångar i Barentshavet eller Beringshavet, kommer att få svårt att trivas i framtiden. En viktig slutsats i rapporten är därför att vi måste verka för en hållbar förvaltning av haven, en förvaltning som är förankrad i vår kunskap om effekterna av temperaturhöjning och försurning. Här bidrar SMHI med vetenskapligt underlag om de biologiska effekterna av temperaturhöjning och försurning, säger Peter Thor.

Regionala fallstudier om försurningens påverkan

I rapporten beskrivs en serie regionala fallstudier av försurningseffekterna på olika kommersiellt nyttjade artbestånd. Fallstudierna genomfördes för att bättre förstå följderna av försurning i arktiska havsområden. En studie av torsk i Barents hav visade att havsförsurning väsentligt kommer att öka den redan påtagliga risken för en kollaps av fisket, hittills orsakad av temperaturhöjningen. En annan studie visade att det är mycket svårt att förutspå effekterna på Grönlands räkfiske. En studie av Alaskas fiske i Beringshavet visade att havsförsurning kan få väldigt olika effekter i olika regioner. Detta beror på vilka arter som nyttjas och på regionala variationer i försurningsgraden, men också på hur lokala samhällen kan ställa om till annat fiske.

Påverkan på olika sätt

Havsförsurning har beskrivits som det andra stora klimatförändringsproblemet. På ett globalt plan har havet tagit upp ungefär en tredjedel av den koldioxid vi släppt ut. Detta hjälper till att minska temperaturhöjningen, men i vattnet bildar koldioxiden kolsyra och haven har därmed blivit 30 procent surare under de senaste decennierna. Detta kan påverka marina organismer på olika sätt. Vissa får förändrad tillväxt, utveckling eller beteende om de utsätts för lågt pH i vissa livsstadier. Andra indirekta effekter kan till exempel vara förändringar i tillgången till föda. Övergripande effekter på ekosystemen och på människor som är beroende av dessa är därför väldigt svåra att förutspå.

- I Sverige övervakas havsförsurning genom det nationella provtagningsprogram som SMHI administrerar. Vi ser även i våra farvatten tendenser till försurning. Östersjön och Bottenhavet är precis som haven i Arktis kraftigt påverkade av sötvattensavrinning och detta försvårar försurningen väsentligt. Djur och växter som lever här påverkas därför på samma sätt som i Arktis, säger Peter Thor.

"AMAP Assessment 2018: Arctic Ocean Acidification" presenterades på Arctic Biodiversity Congress i Rovaniemi, Finland, 9-12 oktober, 2018.

Kontakt: Peter Thor, marinbiolog, SMHI, tel. 0764-96 77 26, peter.thor@smhi.se