Tidpunkten för den första höstfrosten varierar naturligt över landet och ser olika ut år från år. Men i ett varmare klimat blir hösten generellt längre och mildare och tidpunkten för första frosttillfället infaller senare.
SMHIs nya sammanställning av första frosttillfället grundar sig på observationer från hela Sverige. Den visar att största delen av landet i genomsnitt har fått ett senare frostdatum med cirka 7 dagar. I delar av sydöstra Sverige och i fjälltrakterna har frosten kommit mellan 14 och 21 dagar senare. Här jämförs perioden 1991–2016 med perioden 1961–1990, som ofta används internationellt som standard för klimatförändringar.
– Vi ser en tydlig förändring över hela landet. Frosten har kommit senare nästan överallt under de senaste decennierna. Med frost menar vi här den tidpunkt när den uppmätta temperaturen faller under noll grader, säger Weine Josefsson, klimatolog SMHI.
– Klimatet varierar och om vi tittar längre tillbaka ser vi att många höstar också har varit milda under 1930, 40 och 50-talen.
Mindre halka och mer växtlighet
Klimatförändringarna påverkar vårt samhälle. En senare tillfrysning kan exempelvis fördröja risken för halka på vägarna. En annan sektor som frosten har stor inverkan på är jordbruket.
– Ett senare frosttillfälle gör att vi kan få längre vegetationsperiod och nya möjligheter att kombinera olika grödor. Samtidigt kan det bli fler och nya skadegörare som insekter, parasiter och svampar, säger David Hirdman, expert klimatanpassning SMHI.
– För den biologiska mångfalden gynnas vissa arter av senare tillfrysning medan andra arter missgynnas. Det gör att balansen i naturen blir förändrad.
Klimatanpassning i ett förändrat klimat
I ett framtida klimat kan första frosten fördröjas ytterligare och vegetationsperioden bli längre. Som jämförelse visar scenariokartor på att vegetationsperioden förlängs på hösten med någon månad.
– När klimatet förändras måste vi anpassa oss efter de nya förhållandena. Inom exempelvis jordbruket pågår ett stort arbete för att möta de ökande riskerna men också för att ta tillvara på möjligheterna som ett varmare klimat ger, säger Åsa Sjöström, verksamhetsledare Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI.