Intensiv nederbörd, i form av exempelvis häftiga skyfall, kan orsaka lokalt mycket höga vattenflöden och översvämningar. Speciellt utsatta är städer och områden som är kala och branta. Idag finns inget system som varnar för översvämningar orsakade av extrem nederbörd.
– Vi behöver bättre beskrivningar av hur kraftiga skurar snabbt påverkar flödesförlopp. Speciellt eftersom de extrema nederbördsmängderna kan komma att öka i ett framtida, varmare klimat, säger Jonas Olsson, forskare i hydrologi på SMHI
Ett verktyg med mer detaljerad information kan ge bättre underlag för att bedöma risken för extrema vattenflöden.
– Vi arbetar med att använda radarobservationer i kombination med stationsdata och vi utvärderar och testar hur man kan använda mer detaljerade nederbördsprognoser, berättar Jonas Olsson. Vi anpassar också det mottagande systemet S-HYPE, som används för att göra hydrologiska prognoser, så att det går att göra prognoser med korta tidssteg.
Tätare flödesprognoser
Idag har flödesprognoser tidssteget 1 dygn. I framtiden är målet att minska tidssteget till exempelvis 3 eller 6 timmar.
– Att göra detaljerade prognoser med korta tidssteg kräver dock mycket stor datorkapacitet.
Det långsiktiga målet är att uppgradera det nationella systemet för tätare flödesprognoser. Detta skulle avsevärt förbättra möjligheten att förutsäga och beskriva hastiga, lokala högflöden och översvämningsrisker.
Projektet finansieras av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och pågår 2012-2015. Förutom SMHI ingår Statens Geotekniska Institut (SGI) och Karlstad Universitet i projektorganisationen.