– Årets issäsong inleddes redan i början av november när den första isen la sig i de inre vikarna i norra Bottenviken. Detta trots att ytvattentemperaturen var mer mot det normala i början av november än vad den varit de senaste åren, då den legat något över. De senaste tio åren är det endast 2006 och 2010 som isläggningen varit lika tidig, berättar Isabella Grönfeldt, oceanograf vid istjänsten på SMHI.
Enligt normalperioden 1961-1990 brukar den första isen lägga sig kring månadsskiftet november-december, vilket den också har gjort de senaste tio åren.
Milt väder
– Även om isläggningen var tidig har istillväxten sedan varit långsam på grund av det milda och lågtrycksbetonade vädret. Tendenserna i början av säsongen tydde på ett något stabilare vinterväder än vad vi har sett hittills. Men med en ordentlig köldknäpp skulle isen kunna återhämta sig och relativt snabbt breda ut sig då det är kallt i vattnet, säger Isabella Grönfeldt.
Inget nytt minimirekord
Normalt sker den maximala isutbredningen i februari-mars. Det är endast de två senaste åren som det skett redan i slutet av januari. Årets hittills största isutbredning inträffade den 6 januari, då en tillfällig högtrycksrygg växte in över Sverige och drog ner kall luft norrifrån. Detta gjorde att nyisbildningen tog ordentlig fart och isen täckte som mest 52 000 kvadratkilometer. Därmed är det redan säkert att årets maximala isutbredning inte kommer slå slå minimirekorden för 2008 och 2015 då isen som mest täckte 49 000 respektive 45 000 kvadratkilometer. Åren 2008 och 2015 står för de lägsta noteringarna sedan den dagliga iskarteringen började 1957.
Vinterns svårighetsgrad
Baserat på isutbredningen kan isvintern delas upp i lindrig (under 115 000 kvadratkilometer), normal (mellan 115 000 kvadratkilometer och 235 000 kvadratkilometer) och svår (över 235 000 kvadratkilometer).
– De senaste sju åren har vi haft två svåra, två normala och tre lindriga isvintrar, inklusive minimirekordet 2015. Eftersom vi idag ligger på en isutbredning på cirka 30 000 kvadratkilometer lutar det mot att isvintern 2016-2017 kommer att klassas som lindrig, menar Isabella Grönfeldt.
Kyligare tendenser
Vi går nu in i februari och med undantag för minimiåret 2015 har isutbredningen de senaste sju åren legat på minst det dubbla såhär långt in på säsongen. På grund av det milda och lågtrycksbetonade vädret har årets issäsong varit trögstartad. Tendeser i storskaliga atmosfäriska fenomen pekar dock mot en möjligt kyligare period med start redan i nästa vecka.
– Polarvirveln som gör att vi får en ständig ström av lågtryck västerifrån över Atlanten kan komma att försvagas. I samband med det kan det ryska högtrycket växa in österifrån och skapa en blockering för ytterligare lågtryck. Detta skulle skapa ett stabilare och potentiellt kallare väderläge i Sverige, med chans för isen att breda ut sig, avslutar Isabella Grönfeldt.
Uppdaterad version av tjänst inom kort
Inom kort kommer SMHI att lansera en uppdaterad version av tjänsten "Is till havs" på smhi.se. I den nya versionen kommer du att kunna se en förenklad karta över dagens isutbredning och iskoncentration. Du kommer även att hitta en beskrivning av isläget för de olika områdena i Östersjön, samt för Mälaren och Vänern. Både kartan och texterna görs av en isanalytiker på SMHIs istjänst och är alltså inte en automatgenererad modellprognos som är det visar idag.