Det hydrologiska året 2021-2022 inleddes 1 oktober 2021 med en över lag blöt höst. I början på oktober drog flera regnområden in och vattenflödena blev mycket över de normala i stora delar av landet. Vattenflödena var höga i Värmland och i Norrbotten. Flera av SMHIs mätstationer i Värmland hade vattenflöden med återkomsttid på ungefär 50 år.
De höga flödena höll i sig trots att november generellt gav mindre nederbörd än normalt. I Norrland sjönk flödena mot normala nivåer men det var först i slutet av december som flödet i Svealand var under det normala.
Större sjöar påverkades av den blöta hösten. Storsjön i Jämtland låg exempelvis endast 5 cm under det högsta uppmätta sedan 1940.
Isproppar
Efter en mild period i mitten av december blev det ett snabbt omslag till kallt väder. Detta i kombination med det något högre flödena än normalt orsakade att isproppar bildades på flera platser bland annat i Piteälven vid Storforsen och utanför Åre.
I Lainioälven skedde i samband med mildare väder en tillfällig islossning och en ispropp bildades. Den växte sedan till när vädret blev kallare och bidrog till översvämningar i Kangos och hotade samhällen nedströms. Vägar påverkades vilket ställde till bekymmer för boende i området. Islossningen på våren blev dock lugn och isproppen smälte av utan större bekymmer.
Regn i januari i Jämtland och hög nivå i Storsjön
Den 12-14 januari föll stora mängder regn i Jämtlandsfjällen. Som mest uppmättes 67,2 mm vid stationen Digernäset den 12 januari. De stora regnmängderna medförde att flödena snabbt ökade i de små vattendragen. Situationen förvärrades på vissa platser av att is stoppade upp vattenflödena. Många byggnader och några vägar blev översvämmade.
Storsjön fick ett nytt februarirekord den 4-5 februari då vattennivån var drygt en meter över normal för årstiden.
Varma i perioder under februari och mars gav snösmältning
Mycket nederbörd och milt väder i februari, ökade vattenflödena från normala nivåer, till över eller mycket över det normala i Götaland, och särskilt i de södra och västra delarna.
Mars månad blev däremot varm och torr. Söder om Dalälven, där det var barmark, sjönk både vattenflöden och markvattenhalter under månaden på grund av ovanligt lite nederbörd.
I norra Sverige påbörjades en snösmältning på grund av ovanligt höga temperaturer.
Blandad april
Början av april var kylig och flödena i norr avtog. I södra Sverige sjönk vattenföringen till mycket under den normala på sina håll. Någon vecka in i april föll nederbörd över Götaland och östra Svealand. Flödena i de påverkade områdena ökade snabbt, vid flera stationer till vattenföring över månadsmedelvärdet för april, för att därefter långsamt åter avta under återstoden av månaden.
Från mitten av april var vädret i Sverige högtrycksbetonat och temperaturen något högre än normalt. I Norrland fortsatte snötäcket att smälta av och gränsen mellan snöfritt och snötäckt drog sig norrut. Den 17 april hade våren ankommit till nästan hela Norrland, utom fjällen, och i slutet av månaden var det snöfritt i Götaland, Svealand och sydöstra Norrland.
Maj inledde sommaren
Snösmältning i kombination med nederbörd gav vårflod med höga flöden i norra Sverige under maj månad. Varmare väder i slutet av månaden smälte av resterande snö i skogslandet och mot slutet av månaden återstod endast snötäcket i fjällen.
I kontrast till detta var vattenflödena mycket under det normala i södra delen av landet. Detta förblev den generella trenden under sommaren. Torrt i söder och blött i norr.
Skyfall under sommaren
I den norra halvan av Sverige var det med vissa undantag blötare än normalt under juli. I exempelvis Naimakka och Karesuando passerade flera kraftiga regnområden som gav en månadssumma som blev den högsta för juli sedan 2004.
De största dygnsmängderna noterades den 22 juli. Då fick två SMHI-stationer över 100 mm med som mest 111,1 mm i Sågen i sydligaste Dalarna. Skyfall ställde till med problem på många håll ibland annat i Växjö, Norrköping, Båstad och flera orter i Dalarna och Värmland .
Torrt i söder
I södra Sverige sjönk flödena stadigt under sommaren. Juli 2022 var torrare än normalt i främst östra delarna av Götaland och Svealand. Vattendrag i de östra delarna av Götaland och Sveland sjönk till mycket låga nivåer. I exempelvis var nivåerna i Alsterån och Emån i Småland, Bräkneån i Blekinge, Storån i Östergötland och Sävaån i Uppland lika låga som 2018.
I Emån bidrog SMHI vid en kampanjmätning för att stötta länsstyrelsen att förstå hur vattenuttag kan påverka flödena.