SMHI driver sedan 2002 "Baltic Algae Watch System", ett övervakningssystem för cyanobakterieblomningar (i dagligt tal algblomningar) i Östersjön baserat på satellitdata. Analyserade kartor som ger en bild av den aktuella situationen presenteras under hela sommaren på smhi.se.
Tidig sommarvärme gav tidig start på blomningen
De fem veckor med nära nog högsommarvärme som rådde fram till mitten av juni skickade även upp ytvattentemperaturen i Östersjön till siffror som annars brukar höra juli och augusti till. Cyanobakterierna, som trivs bäst när termometern visar 17 grader eller mer, svarade med synliga ytansamlingar utanför den tyska Östersjökusten redan från den 14 maj. Vid månadsskiftet maj-juni började blomningar synas även i nordvästra Östersjön, men de mest omfattande blomningarna fanns fortfarande i sydost. Från den 9 juni fanns utbredda ytansamlingar till havs norr om Polen, även i Hanöbukten var blomningen påtaglig.
Kuling kylde av ytvattnet
– I midsommarveckan passerade lågtryck som gav sydvästlig kuling över Östersjön. Förutom att blanda ner ytansamlingarna i vattenmassan gav blåsten bokstavligen kalla fötter till de som tänkt sig ett midsommardopp, säger Jörgen Öberg, oceanograf på SMHI.
Fenomenet kallas uppvällning, och sker när vinden driver ytvattnet från kusten ut till havs. Då väller kyligare vatten upp från djupare lager, och badtemperaturen kan snabbt sjunka med åtskilliga grader.
Cyanobakterier har konkurrensfördel på sommaren
– En minskande vattentemperatur har ingen större påverkan, har blomningen väl kommit igång avstannar den bara något men tar fart igen när temperaturen stabiliseras. Anledningen till att cyanobakterierna blommar på sommaren är framför allt för att de då kan utkonkurrera andra växtplanktongrupper i kampen om näring. Till skillnad mot till exempel kiselalger, som blommar under våren och tar sin näring ur vattnet, kan cyanobakterier använda sig av kväve från luften, berättar Maria Karlberg, marinbiolog på SMHI.
Är vädret stabilt och lugnt tar näringen snabbt slut för växtplanktonen, medan cyanobakterierna kan fixera kväve och tillväxa snabbt.
Blomning främst i södra Östersjön
Satellitbilderna som analyseras vid övervakningen av Östersjön är väderberoende; är det mycket moln syns inte blomningarna.
– De senaste dagarna har varit relativt molnfria över de södra delarna av Östersjön, därför har ytansamlingar kunnat observeras i Hanöbukten samt i Sydöstra Östersjön. Däremot har Norra och Mellersta Östersjön länge varit mer eller mindre molntäckt, så det är först den 28 juni som vi kunde få en blick över hela Östersjön, säger Jörgen Öberg.
Nu syns områden med cyanobakterier som flyter på ytan i stora delar av Östersjön, men ökande vind väntas röra om och lösa upp en stor del av ytblomningen.
Utsjöexpedition i juli
SMHIs veckolånga expedition med forskningsfartyget R/V Aranda inleds den 12 juli. Med ombord finns planktonexperten Marie Johansen, som under resans gång gör analyser och artbestämningar av de pågående blomningarna. Hittills är det främst cyanobakterien Aphanizomenon flos-aquae som blommat, senare under sommaren brukar den giftiga Nodularia spumigena vara den dominerande arten.
