För 20 år sedan inträffade i stora delar av Sverige den största vårfloden under 1900-talet. Vattenflödena var extremt stora i delar av Norrland och på många platser är flödena från 1995 fortfarande de högsta som uppmätts. De största skadorna uppkom längs de båda oreglerade älvarna Piteälven och Vindelälven. Många hus översvämmades och ett stort antal människor isolerades på grund av översvämmade och förstörda vägar.
Sen snösmältning och regn
Att just vårfloden 1995 blev så extrem beror på en rad faktorer.
– Snötäcket var stort denna vinter och våren var kall så därför låg snön kvar länge. När det sedan blev varmt runt den 24 maj smälte snön i en snabb takt. Snön i fjällen smälte samtidigt som snön i skogslandet och i samband med snösmältningen föll mycket regn, berättar Martin Häggström som då var chef för SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst.
Varningstjänsten utvecklas
Varningstjänsten på SMHI jobbade på högvarv. Det fanns ett system som gjorde automatiska beräkningar, men mycket av vattenflödesprognoserna gjordes manuellt. Med dessa prognoser som grund gav SMHI under maj och juni 1995 ut flera varningar för höga, mycket höga och extremt höga vattenflöden. Varningarna skickades bland annat till de berörda länsstyrelserna med hjälp av fax.
SMHIs hydrologiska varningstjänst har utvecklats en hel del sedan 1995.
– Vi har en rad nya tekniska system för att göra prognoser och distribuera varningar, säger Sara-Sofia Asp som idag är chef för SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst. Ett exempel är modellen SHYPE, som varje dag gör beräkningar i 37 000 punkter i landet. Vakthavande hydrolog har idag ett större underlag av vattenflödesprognoser att använda.
Samarbete viktigt
Det är inte bara systemen som har utvecklats utan även sätten att arbeta. Efter vårfloden 1995 startades de så kallade Älvgrupperna, som är ett forum för samarbete kring översvämningsfrågor i vattendragen. På älvgruppsmötena, som ofta hålls innan vårfloden sätter igång, träffas representanter från bland annat länsstyrelser, kommuner, vattenkraftbolag, larmcentraler, Trafikverket och SMHI.
Varje vecka deltar dessutom SMHI i så kallade Samverkanskonferenser, som MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) ordnar.
– Det är alltid lättare att samarbeta i ett krisläge när det finns en fungerande organisation, berättar Sara-Sofia Asp.
