Snösmältningen är ett naturligt inslag som årligen ökar flödena i vattendrag och sjöar. Många associerar kanske vårflod med risk för översvämningar men det är ett viktigt inslag i naturen. Särskilt i norra och mellersta Sverige har naturen kring vattendragen anpassat sig till denna rytm av regelbundet svämmade marker som vårfloden ger. För många växter och djur är regelbundna översvämningar en livsförutsättning och dessa områden är särskilt artrika.
Vårfloden ett viktigt inslag för miljön i nedre Dalälven
Nedre Dalälven är ett område som har stora ytor av översvämningsberoende naturtyper, såsom svämängar och svämlövskogar. Detta har gjort dem unika i Sverige. Vårflöden som pågår under en längre period är en biologiskt viktig del och bedöms vara en förutsättning för att dessa naturtyper ska kunna existera framöver. I områdena finns även ett stort antal hotade arter som är beroende av att naturtyperna finns kvar.
Vårflöden i nedre Dalälven har minskat och tillfällena då de värdefulla naturtyperna översvämmas har blivit färre och kortare. Det beror dels på att Dalälven är reglerad för vattenkraft, dels på att de totala snömängderna minskat på grund av klimatförändringarna. Regleringen innebär att stora mängder av vårfloden lagras för att kunna bidra till elproduktion vid senare tillfällen.
– I år uppnåddes de flöden som bedömts viktiga för att bevara den biologiska mångfalden, säger Ann Louise Haglund, funktionssamordnare på miljöenheten, Länsstyrelsen i Dalarnas län.
– Man har tittat på nivåer och tidpunkter och grovt kan man säga att flödet ska överskrida 800 kubikmeter per sekund i Dalälvens nedre delar under minst 25 dagar för att ge maximal nytta för svämskogen. I år överskreds 800 kubikmeter per sekund över 25 dagar och detta har sannolikt gynnat naturtyperna i nedre Dalälven.
Kunskap framtagen i projekt om hållbar elproduktion i Dalälven
Länsstyrelserna i Dalarnas, Gävleborgs och Uppsala län har i projektet ”Hållbar vattenkraft i Dalälven” tillsammans med vattenkraftsbranschen tittat på flöden i Dalälven och kopplat detta till miljövärden och åtgärdsbehov. Man har kvantifierat miljönytta och räknat på påverkan på energisystemet för att föreslå miljöåtgärder med maximal miljönytta och så låg påverkan på energisystemet som möjligt. SMHI har deltagit i projektet med uppgift att dels karaktärisera hur dagens regleringar påverkar vattenflöden och vattenstånd, dels att beräkna konsekvenser av alternativa regleringar.