Juli var i år den varmaste sommarmånaden. Juni och augusti bjöd också på varmare temperaturer än normalt, med undantag för en kall junimånad i norr. Sammantaget för sommaren var temperaturen i genomsnitt omkring tre grader över normalt i södra landet och cirka två grader över normalt i norr.
Summeringen av den gångna sommaren ger i stort sett samma bild som klimatscenarier för framtiden, vilka visar på en mycket kraftig uppvärmning i hela landet.
- Extremvärmen i år motsvarar vad som kan vara normala sommartemperaturer i slutet av seklet, säger Elin Sjökvist, klimatexpert vid SMHI.
- Vi ser samma mönster även om sommaren i år var något varmare i söder och något kallare i norr, jämfört med klimatscenarierna.
Två till fyra grader varmare
SMHIs nya analys beskriver sommaren i förhållande till ett framtidsscenario där världens totala utsläpp av växthusgaser begränsas, vilket beskrivs i kartan nedan. Enligt scenariot ökar medeltemperaturerna i Sverige med mellan två och fyra grader mot normalt, fram till sekelskiftet.
I ett annat scenario där utsläppen fortsätter öka hamnar uppvärmningen i landet på tre till sju grader.
Kartan till vänster visar ett framtidsscenario där utsläppen växthusgaser fortsätter att öka (RCP 8.5).
Årets sommar och framtidsscenarierna i studien jämförs med temperaturobservationer under tidsperioden 1961-1990, vilket är en internationellt etablerad period för klimatstudier.
Klimat studeras under lång tid
Vädret växlar naturligt, vissa år är kalla och andra varma. Men sett över längre tidsperioder väntas medeltemperaturerna öka.
- Att vi befinner oss i en klimatförändring är tydligt, även om årets varma sommar i sig inte är ett bevis på förändringen. Sommaren ger däremot en upplevelse av framtidens genomsnittliga sommartemperaturer, säger Elin Sjökvist.
Liksom i dagens klimat kan det hända att vi då och då får svala somrar i framtiden. Men det kan också bli ännu varmare somrar.
- Om vi i ett framtida varmare klimat får ett liknande långvarigt högtrycksläge som vi hade i år, kan sommartemperaturerna då bli ännu mer extrema, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi SMHI.
Liksom medeltemperaturer förväntas många typer av extrema vädersituationer öka i framtiden. Värmeböljor och skyfall är några exempel som kan inträffa oftare och bli mer intensiva. Scenarier visar också på att andra vädertyper blir mindre vanliga i Sverige, till exempel sträng kyla, snöfall och antal lågtryck.
Viktigt rusta för framtiden
I somras förde värmen med sig problem i form av bland annat skogsbränder, sinande brunnar, minskade skördar och hälsorisker för sårbara grupper.
- Det här visar tydligt att det är av största vikt att utsläppen minskar. Men det stryker också under att vi måste rusta oss för ett förändrat klimat. Hela samhället behöver arbeta med klimatanpassning, säger Åsa Sjöström, verksamhetsledare vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, vid SMHI.
Analysen för sommaren jämfört med framtidsscenarier kommer att fördjupas och presenteras i en rapport nästa år.
Underlag för studien
Klimatscenarier
För studier av den framtida klimatutvecklingen används enligt internationell standard så kallade RCP-scenarier, vilka bygger på olika antaganden om mängden utsläpp växthusgaser. Scenarierna som används i denna studie, RCP 4.5 och RCP 8.5 motsvarar begränsade respektive fortsatt ökande utsläpp.
Parisavtalet
Ett annat scenario, RCP 2.6, innebär ett antagande om kraftfull klimatpolitik vilket gör att växthusgasutsläppen kulminerar år 2020. För Sveriges del skulle scenariot innebära en ökning av medeltemperaturen på 1 – 2 grader.
Scenariot RCP 2.6 är det som närmast motsvarar Paris-avtalet. Avtalet innebär att världens länder har förbundit sig till att hålla den globala temperaturökningen långt under två grader och att man ska arbeta för att den ska stanna vid en och en halv grad.