Ett hydrologiskt år med stora förändringar i vattentillgången

Det hydrologiska året sträcker sig från oktober till september och har 2017/2018 visat många olika sidor. Hösten var blöt, vintern bjöd på ovanligt mycket snö och under sommaren 2018 har återigen rekordlåga vattennivåer uppmätts över hela landet.

– Det har varit ett speciellt år för oss hydrologer och mängden vatten i sjöar och vattendrag har varierat ovanligt snabbt från låga, till höga till ovanligt låga igen, säger Anna Eklund, hydrolog på SMHI.

– I framtiden väntas det bli vanligare med låga vattenflöden i södra Sverige. Det är därför viktigt att dra lärdom av den gångna sommaren, fortsätter hon.

Vattensituationen de senaste åren har också visat att det är viktigt med samverkan mellan myndigheter för att hantera situationer med både för mycket och för lite vatten.

Hur var då det hydrologiska året 2017/2018?

Vattendrag vid stationen Simlången
Vattenflödet var mycket lågt sommaren 2018 vid SMHIs station Simlången i Halland. Foto Gustav Sandehed

Blöt höst och vinter

Hösten 2017 var överlag nederbördsrik och vattenflödena återhämtade sig från de låga nivåer som varit under sommaren i södra Sverige.

Framåt årsskiftet gav den ihållande nederbörden höga flöden i vattendrag i sjörika områden. SMHI utfärdade varningar för höga eller mycket höga flöden i delar av Mieån, Ronnebyån, Mörrumsån, Helge Å, Lagan, Bolmån och Emån. Även i Södermanlands län och södra Stockholms län fanns vattendrag med höga flöden.

Snökanoner från öppen Östersjö men mindre snö i fjällen

Karta - snöns vatteninnehåll 2018-04-10
Snöns vatteninnehåll i procent av normalt 2018-04-10 Förstora Bild

Snön började lägga sig i framförallt fjälltrakterna under oktober månad. Snötäcket där var ungefär normalt under hela säsongen. I andra delar av landet, var mängderna mot slutet av säsongen mycket över de normala. Det gällde främst Dalarna och södra Norrlandskusten.

En anledning till detta var att isen lade sig sent över Östersjön och att det därför bildades så kallade ”snökanoner” då fuktig luft från öppet hav förstärkte snöfallet.

Vårfloden – kort och intensiv

I Svealand och Norrland smälte snön mycket fort på grund av höga maj-temperaturer. Flödena steg snabbt och på vissa håll uppmättes de högsta flödena någonsin, till exempel i Ammerån.

En sammanfattning av vårfloden finns på smhi.se:

 Kraftig vårflod med många varningar från SMHI

De mycket höga temperaturerna höll i sig samtidigt som det föll ovanligt lite nederbörd. Det ledde till en mycket snabb sänkning av de höga vattenflödena. Ett exempel är Fyrås i Ammerån, ett oreglerat vattendrag i Jämtland. Där visade SMHIs mätningar de högsta flödena sedan mätningarna startade 1972. I juni sjönk flödena sedan till mycket låga nivåer för årstiden. Se diagrammet nedan.

Diagram som visar vattenflödet vid stationen Fyrås i Ammerån, Jämtland.
Diagram som visar vattenflödet vid stationen Fyrås i Ammerån, Jämtland. Den röda linjen visar hur flödet snabbt steg under maj månad och sedan hur snabbt det sjönk. Grå linjer visar tidigare år. Förstora Bild

Kort vår, snabb ankomst av sommaren

Samma snabba upptorkning skedde över hela landet. Våren blev kort och sommaren kom tidigt.

Bilderna nedan sammanfattar den snabba förändringen i vattentillgång i de mindre vattendragen. Redan under maj sjönk vattenföringen till mycket under det normala på många håll i landet.

Lokal beräknad vattenföring över landet för olika datum
Lokal beräknad vattenföring över landet för olika datum. Färgen visar hur vattenföringen är i relation till vad det normalt är samma tid på året. Förstora Bild

Även större vattendrag fick låga flöden

Flödena blev snabbt låga i små vattendrag och förblev så under sommaren i nästan hela landet. Längre fram under sommaren sjönk flödena även i de stora vattendragen till låga nivåer.

Bilden visar hur vattenflödet varit under sommaren 2018 för ett urval av SMHIs mätstationer. Det syns att vattenflödet varit lägst någonsin för ett stort antal samt att flera månadsrekord slagits. I norra Sverige är flödet generellt som lägst på vintern men för säsongen slogs flera rekord.

Bilden visar hur flödet varit under sommaren 2018 för ett urval av SMHIs stationer.
Bilden visar hur flödet varit under sommaren 2018 för ett urval av SMHIs stationer. Både större och mindre vattendrag visas. Förstora Bild

Markvattenhalten låg

Sommarens höga temperaturer och låga nederbörd bidrog till att markvattenhalten var extremt låg under mycket lång tid. Det påverkade både djur, natur, jordbruk och skog mycket. Vissa delar av landet fick också uppleva svåra skogsbränder.

En jämförelse med åren 2016, 2017 och 2018 visar att vattensituationen 2018 främst påverkades av hög värme och brist på nederbörd under sommar och vår. Detta påverkade främst vattentillgången i mark och små vattendrag. 

Markvattenhalt 2018
Kartorna visar antal dagar med lägre markvattenhalt än normalt. Från vänster: 2016, 2017 och 2018. Förstora Bild

Hur står detta i relation till framtida klimat?

Det är bekräftat att klimatet är i förändring. Det påverkar oss idag och kommer påverka oss på många olika sätt framöver. Detta år har sommarmånaderna varit mycket varma och den nederbörd som föll togs upp av växtligheten. Det är något som klimatscenarier visar också kommer att ske i framtiden.

En annan faktor som påverkar vattentillgången är hur mycket det regnar. Klimatscenarierna visar att det sommartid kommer regna mer i norra Sverige. För södra Sverige är det inte tydligt i om det blir en ökning eller inte. Men risken för skyfall ökar. 

– Det är alltså viktigt att vi tar lärdom av denna sommar och arbetar för att anpassa oss samtidigt som vi också måste arbeta för att minska våra utsläpp, säger Anna Eklund.

Viktig samverkan mellan myndigheter

SMHI ansvarar för att ge ut information om Sveriges hydrologi och även varna för höga flöden. Sedan två år ges även risk-meddelanden ut när det finns risk för vattenbrist.

– Vi har märkt att det finns ett stort behov av information om vattentillgången och det är något vi fokuserat på de senaste åren. Under arbetet har vi även tagit fram flera nya produkter som utvecklas med den kunskap som byggs upp i samverkan med andra myndigheter, säger Niclas Hjerdt. marknadsansvarig för hydrologi på SMHI.