IPCC:s rapporter omfattar ofta många tusen sidor. För att göra det enklare att ta till sig innehållet tas dessutom en sammanfattning fram - en Summary for policymakers (SPM). På svenska blir det Sammanfattning för beslutsfattare.
Texten nedan är en preliminär och icke officiell översättning till svenska av huvudslutsatserna i denna SPM. Vi arbetar dessutom med en översättning av hela SPM:en till svenska och räknar med att kunna publicera den här på SMHIs hemsida under våren 2022.
SPM.B Observerade och beräknade effekter och risker
Observerade konsekvenser av klimatförändringen
SPM.B.1 Antropogen (av människan orsakad) klimatförändring, inklusive mer frekventa och intensiva extremhändelser som överstiger naturlig klimatvariabilitet, har orsakat utbredda skadliga konsekvenser och relaterade förluster och skador på naturen och samhällen. Vissa utvecklings- och anpassningsinsatser har minskat sårbarheten. Oproportionerligt stor påverkan observeras på de mest sårbara människorna och systemen tvärs över sektorer och regioner. Viss inverkan av ökade väder- och klimatextremer har varit oåterkallelig då naturliga och mänskliga system drivits bortom sin förmåga till anpassning (mycket troligt).
Ekosystems och människors sårbarhet och exponering
SPM.B.2 Ekosystemens och människans sårbarhet för klimatförändring skiljer sig väsentligt åt mellan och inom regioner (högst troligt), vilket beror på samverkande socio-ekonomisk utveckling, ohållbar användning av hav och land, ojämlikhet, marginalisering, historiska och pågående mönster av orättvisa såsom kolonialism, och styrning (mycket troligt). Ungefär 3,3 till 3,6 miljarder människor är mycket sårbara för klimatförändringen (mycket troligt). Många arter är sårbara för klimatförändringen (mycket troligt). Sårbarheten hos mänskliga system och hos ekosystem är beroende av varandra (mycket troligt). Nuvarande ohållbara utvecklingsmönster ökar ekosystems och människors exponering för klimatrelaterade faror (mycket troligt).
Risker i en nära framtid (2021-2040)
SPM.B.3 Global uppvärmning, om den når 1,5°C i närtid, skulle oundvikligen orsaka att många klimatrelaterade faror förstärks och medföra flerfaldiga risker för ekosystem och människor (högst troligt). Risknivåerna kommer att bero av samverkande och i tid närliggande trender i sårbarhet, exponering, socioekonomisk utveckling och klimatanpassning (mycket troligt). Åtgärder som begränsar den globala uppvärmningen till nära 1,5°C i nära framtid, skulle avsevärt minska beräknade förluster och skador kopplade till klimatförändring i mänskliga system och i ekosystem, jämfört med högre nivåer av uppvärmning, men kan inte eliminera dem alla (högst troligt).
Risker på mellan och lång sikt (2041-2070)
SPM.B.4 Bortom 2040 och beroende av nivån av global uppvärmning, kommer klimatförändringen att leda till talrika risker för naturliga och mänskliga system (mycket troligt). Den utvärderade inverkan på 127 identifierade nyckelrisker är på mellan- och lång sikt upp till mångdubbelt så kraftig som den nu observerade inverkan (mycket troligt). Storleken och hastigheten hos klimatförändringen och relaterade risker är kraftigt beroende av utsläppsminskning i närtid och av klimatanpassningsåtgärder, och beräknad negativ inverkan, och relaterade förluster och skador, ökar kraftigt med varje ökning av den globala uppvärmningen (högst troligt).
Komplexa risker, sammansatta risker, och kaskadrisker
SPM.B.5 Klimatförändringens konsekvenser och relaterade risker blir alltmer komplexa och svårhanterliga. Många klimatfaror kommer att inträffa samtidig, och flera klimatrelaterade och icke-klimatrelaterade risker kommer att växelverka, vilket resulterar i sammansatta övergripande risker och kaskadrisker med dominoeffekter tvärs över sektorer och regioner. Vissa responser på klimatförändringen leder till ytterligare konsekvenser och nya risker. (högst troligt)
Effekter av tillfällig överskjutning
SPM.B.6 Om den globala uppvärmningen övergående överstiger 1,5°C under kommande årtionden eller längre (överskjutning), så kommer många mänskliga och naturliga system att utsättas för ytterligare svåra risker, jämfört med att uppvärmningen avstannar under 1,5°C (mycket troligt). Beroende på överskjutningens storlek och varaktighet, kommer vissa effekter att orsaka ytterligare utsläpp av växthusgaser (troligt) och vissa effekter kommer att vara oåterkalleliga, även om den globala uppvärmningen återigen minskar (mycket troligt).
SPM.C Klimatanpassningsåtgärder och möjliggörande förhållanden
Nuvarande anpassning och dess fördelar
SPM.C.1 Framsteg i planering och implementering av klimatanpassning har observerats tvärs över alla sektorer och regioner, och har gett många fördelar (högst troligt). Emellertid är framstegen i klimatanpassning ojämnt fördelade, med observerade klyftor i anpassning jämfört med behoven (mycket troligt). Många initiativ prioriterar omedelbar och närtida reducering av klimatrelaterade risker, vilket minskar möjligheterna för transformativ klimatanpassning (mycket troligt).
Framtida klimatanpassningsmöjligheter och deras genomförbarhet
SPM.C.2 Det finns genomförbara och effektiva klimatanpassningsmöjligheter som kan minska riskerna för människor och natur. Möjligheten att implementera klimatanpassning i närtid varierar över sektorer och regioner (högst troligt). Klimatanpassningens effektivitet för att reducera klimatrelaterade risker har dokumenterats för specifika sammanhang, sektorer och regioner (mycket troligt) och den kommer att avta med ökande uppvärmning (mycket troligt). Integrerade, multi-sektoriella lösningar som tar hänsyn till sociala orättvisor, särskiljer åtgärder utifrån klimatrelaterade risker, och skär tvärs över olika system, ökar genomförbarheten och effektiviteten hos klimatanpassning i många sektorer (mycket troligt).
Gränser för klimatanpassning
SPM.C.3 Mjuka gränser för viss mänsklig klimatanpassning har uppnåtts, men de kan överkommas genom att en rad hinder adresseras, hinder som är finansiella, styrningsrelaterade, institutionella eller relaterade till styrmedel (mycket troligt). Hårda gränser för klimatanpassning har uppnåtts i vissa ekosystem (mycket troligt). Med ökande global uppvärmning kommer förluster och skador att öka, och ytterligare mänskliga och naturliga system kommer att uppnå gränser för klimatanpassning (mycket troligt).
Undvika missanpassning
SPM.C.4 Sedan AR5 finns ökade belägg för missanpassning på många sektorer och regioner. Missanpassning till klimatförändring kan leda till inlåsningseffekter i form av sårbarhet, utsatthet och risker, som är svåra och dyra att förändra och som förvärrar existerande ojämlikheter. Missanpassning kan undvikas genom flexibel, multisektoriell, inkluderande och långsiktig planering, och implementering av klimatanpassningsåtgärder som medför fördelar till många sektorer och system (mycket troligt).
Möjliggörande förhållanden
SPM.C.5 Möjliggörande förhållanden är en nyckelfaktor för att implementera, accelerera och upprätthålla klimatanpassning av mänskliga system och ekosystem. Sådana förhållanden inkluderar politiskt engagemang och genomförande, institutionella ramverk, styrmedel med tydliga målsättningar och prioriteringar, förstärkt kunskap om effekter och lösningar, mobilisering av och tillgång till tillräckliga finansiella resurser, uppföljning och utvärdering, och inkluderande styrningsprocesser (mycket troligt).
SPM.D Klimatresilient utveckling
Förutsättningar för klimatresilient utveckling
SPM.D.1 Bevislinjer om observerade effekter, beräknade risker, nivåer och trender i sårbarhet, och gränser för klimatanpassning, visar att globala åtgärder för klimatresilient utveckling är mer brådskande än vad som tidigare utvärderats i AR5. Omfattande, effektiva och innovativa åtgärder kan fånga in synergier och minska målkonflikter mellan klimatanpassning och utsläppsminskning och främja hållbar utveckling (högst troligt).
Möjliggörande av klimatresilient utveckling
SPM.D.2 Klimatresilient utveckling möjliggörs när regeringar, civilsamhället och den privata sektorn gör inkluderande utvecklingsval som prioriterar riskreducering, jämlikhet och rättvisa, och när beslutsprocesser, finansiering och handling integreras över styrningsnivåer, sektorer och tidsramar (högst troligt). Klimatresilient utveckling underlättas av internationellt samarbete och genom att styrande på alla nivåer samarbetar med samhällen, civilsamhället, utbildningsinstitutioner, vetenskapliga och andra institutioner, media, investerare och näringslivet; och genom att utveckla partnerskap med traditionellt marginaliserade grupper, inklusive kvinnor, unga, urfolk, lokala samhällen och etniska minoriteter (mycket troligt). Dessa partnerskap är som mest effektiva när de stöttas av möjliggörande politiskt ledarskap, institutioner, resurser inklusive finansiering, liksom av klimattjänster, information och verktyg som stöder beslutsfattande (mycket sannolikt).
Klimatresilient utveckling för naturliga och mänskliga system
SPM.D.3 Samspelet mellan exponering, sårbarhet och urbaniseringsmönster kan skapa risker och förluster relaterade till klimatförändringen för städer och andra samhällen. Emellertid erbjuder den globala urbaniseringstrenden även en avgörande möjlighet i närtid för att främja klimatresilient utveckling (mycket troligt). Vardagliga beslut om integrerade och inkluderande planering och satsningar på urban infrastruktur, inklusive social, ekologisk och grå/fysisk, kan väsentligt öka anpassningskapaciteten i urbana samhällen och glesbygden. Rättvisa genomföranden av besluten bidrar till många fördelar: för hälsa, välmående samt för ekosystemtjänster, inklusive för urfolk, marginaliserade och sårbara samhällen (mycket troligt). Klimatresilient utveckling i urbana områden stödjer även klimatanpassningskapaciteten i mer rurala områden genom att upprätthålla stadsnära försörjningskedjor av varor och tjänster och finansiella flöden (troligt). Städer och andra samhällen vid kuster har en speciellt viktig roll i att främja klimatresilient utveckling (mycket troligt).
-
SPM.D.4 Att värna biodiversitet och ekosystem är grundläggande för klimatresilient utveckling, givet de hot som klimatförändringen utgör för dem och deras roll för klimatanpassning och utsläppsminskning (högst troligt). Nya analyser, som utgår ifrån flera bevislinjer, indikerar att upprätthållande av resiliensen hos biodiversitet och ekosystemtjänster på global skala förutsätter effektivt och rättvist bevarande av ungefär 30 procent till 50 procent av globala land-, färskvatten- och havsområden, inklusive befintliga naturnära ekosystem (mycket troligt).
Att uppnå klimatresilient utveckling
SPM.D.5 Det är otvetydigt att klimatförändringen redan har stört mänskliga och naturliga system. Tidigare och nuvarande utvecklingstrender (tidigare utsläpp, utveckling och klimatförändring) har inte befrämjat global klimatresilient utveckling (högst troligt). Samhälleliga val och implementerade handlingar inom det närmsta årtiondet avgör i vilken utsträckning utvecklingsvägar på mellanlång och lång sikt kommer att leda till klimatresilient utveckling (mycket troligt). Utsikterna för klimatresilient utveckling blir alltmer begränsade om inte växthusgasutsläppen minskar snabbt, speciellt om 1,5°C global uppvärmning överskrids inom den nära framtiden (mycket troligt). Dessa utsikter begränsas av tidigare utveckling, utsläpp och klimatförändring, och möjliggörs av inkluderande styrning, tillräckliga och ändamålsenliga mänskliga och teknologiska resurser, information, kapacitet och finansiering (mycket troligt).