Ny analys av luftkvaliteten i Sverige – partiklar är fortsatt ett problem nu och på sikt
En ny analys från SMHI visar att de föroreningar som påverkar luftkvaliteten utvecklas olika fram till 2030. Halterna av kvävedioxid väntas minska, medan partiklar ligger kvar på ungefär dagens nivåer. I analysen ingår beräkningar från Umeå universitet som visar att den samlade luftföroreningsrelaterade dödligheten samtidigt minskar med omkring sex procent.
SMHI har på uppdrag av Naturvårdsverket utvecklat ett nytt system för luftkvalitetsmodellering som nu har använts för att beräkna halter av kvävedioxid, partiklar och ozon i utomhusluft över hela Sverige. Resultaten har använts för att uppskatta befolkningens exponering för föroreningar, dess hälsoeffekter och de socioekonomiska kostnader som sämre hälsa medför. SMHI har tillsammans med Umeå Universitet publicerat en rapport där resultaten och dess effekter presenteras. Studien är en återkommande del av den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen (HÄMI).
– Genom det nya modellsystemet har vi beräknat luftföroreningshalter över hela landet. Vi har därefter jämfört situationen 2023 med ett scenario för 2030. Genom analysen har vi kunnat uppskatta hur befolkningens exponering och de tillhörande hälsoeffekterna förändras, säger Karolina Siegel, expert inom luftmiljö på SMHI, som menar att det finns skillnader i utvecklingen mellan olika luftföroreningar.
Lägre halter av kvävedioxid, men partiklar väntas öka något
Fram till 2030 väntas halterna av kvävedioxid att minska till följd av lägre utsläpp av avgaser från trafik. Den genomsnittliga exponeringen minskar enligt beräkningarna från 4,0 till 2,9 mikrogram per kubikmeter.
Dock väntas halterna av partiklar år 2030 att ligga kvar på ungefär samma nivå som 2023, med en möjlig svag ökning. Det kopplas bland annat till mer trafik och därmed mer partiklar från slitage av vägar, däck och bromsar samt något högre regionala bakgrundshalter, det vill säga intransporterade partiklar från övriga Sverige och Europa.
Omfattande påverkan på hälsan
För 2030 uppskattas luftföroreningarna bidra till omkring 6000 dödsfall, vilket är cirka sex procent lägre än 2023, enligt beräkningar från Umeå universitet. Analysen omfattar även flera andra hälsoeffekter, bland annat KOL, demens, diabetes och stroke.
