Ett kontrastrikt hydrologiskt år med både torka och översvämning
Ett hydrologiskt år sträcker sig från första oktober till sista september. Nu i månadsskiftet ser vi tillbaks på året 2025/2026 som präglats av risk för torka och vattenbrist i söder, ett år där frågan om vattentillgång lyfts. I nordöstra Norrland blev det istället blötare än vanligt och problem med översvämningar. De extremer som vi ser blir vanligare i ett varmare klimat.
Under året som gått var nederbörden mindre än normalt i den södra delen av landet vilket ledde till en längre period med låga flöden i vissa vattendrag och låga nivåer i yt- och grundvattenmagasin i södra Sverige och södra Norrlandskusten. SMHI tillsammans med SGU utfärdade risk för vattenbrist i april månad och nu i slutet av september kvarstår risken i 15 län.
– Vi har haft ett år som präglats av mycket låga grundvattennivåer i södra Sverige. Redan den 21 april gick vi på Sveriges geologiska undersökning (SGU) ut med årets första meddelande om risk för vattenbrist i grundvattenmagasin i Skåne, vilket var ovanligt tidigt. Blir det en höst och vinter med mycket nederbörd vänder nivåerna förhoppningsvis uppåt inom kort även i landets södra delar, säger Calle Hjerne, grundvattenexpert på SGU.
Vid SMHIs mätstationer Hallamölla i Verkaån i Skåne och Bräke-Hoby i Bräkneån i Blekinge uppmättes under augusti det lägsta vattenflödet sedan mätningarna startade på 1970-talet. I båda vattendragen var flödet bara några liter per sekund.
Vattennivån i Vättern har varit rejält under det normala under hela året det gångna hydrologiska året.
Vätterns strand i augusti 2026, här har vattennivån dragit sig tillbaks och blottlagt stenar som brukar vara under ytan.
När vattnet försvinner påverkas livet i vattendragen
– Låga vattenflöden påverkar mer än bara tillgången på vatten för människor. När vattenmängden minskar kan temperaturen i vattendragen stiga snabbt under varma perioder. Det varma vattnet innehåller mindre syre och vattenlevande djur och växter får svårare att hitta lämpliga livsmiljöer, berättar Berit Arheimer, professor i hydrologi på SMHI.
I vissa vattendrag och i till exempel kallvattensjön Vättern, kan värmestress och syrebrist leda till att vattenlevande organismer dör.
Den låga vattentillgången har också påverkat dricksvattenförsörjningen och jordbruket på flera håll.
Tidig och låg vårflod i norra delen av landet
Lite nederbörd under vintern gav även ett mindre snötäcke än normalt i delar av norra Sverige och vårfloden blev där låg och tidig. Snösmältningen på våren brukar ge ett kraftigt vårflöde och påfyllnad av grundvattenmagasinen.
Islossningen i Torneälven vid Haparanda var rekordtidig i år och inträffade redan den 20 april. Även i Storsjön var islossningen tidig, den 22 april, vilket gör den till den näst tidigaste islossningen sedan mätningarna började 1871. Våren 2025 skedde den tidigare.
Från vattenbrist till översvämning
Samtidigt som delar av landet kämpade med vattenbrist fick nordöstra Norrland en helt annan situation.
I augusti föll stora mängder regn i området. Vattenflödena ökade i många små och medelstora vattendrag i den östra delen av Norrbottens län. I Boden ledde de höga flödena till översvämningar bland annat vid Buddbyträsket, Bodträsket, Svartbyträsket och Ljusån.
Ett varmare klimat ger större svängningar
Klimatförändringen påverkar vattnets kretslopp. När temperaturen stiger ökar avdunstningen, vilket kan bidra till torrare mark och lägre vattenflöden under perioder med lite nederbörd.
Samtidigt kan varmare luft innehålla mer vattenånga. När den fuktiga luften kyls ner kan det ge mer intensiva regn.
– Ett varmare klimat kan därför bidra till både längre perioder med torka och kraftigare regn. Det betyder inte att alla platser påverkas på samma sätt eller att varje torr eller blöt period beror på klimatförändringen. Men risken för hydrologiska extremer förändras när klimatet blir varmare, påpekar Jonas Olsson, adjungerad professor som forskar på skyfall och klimatextremer på SMHI.
Visste du att det i månadsskiftet september-oktober infaller ett alldeles speciellt årsskifte?
I vårt klimat är det den optimala tiden för årsskifte för hydrologer som räknar på hur mycket vatten som finns tillgängligt över en längre period. I månadsskiftet är nämligen lite vatten lagrad i olika snömagasin och förhållandena blir lika från år till år. Vid kalenderårets slut är det däremot stora variationer i dessa vattenmagasineringar från år till år så det lämpar sig mindre bra att använda det.
