Cyanobakterierna trivdes i sommarens sol, värme och svaga vindar

För att följa utvecklingen av algblomningar använder SMHI automatiska mätningar från mätbojar och fartyg, satellitbilder samt mikroskop- och DNA-analyser av vattenprover. Satelliterna mäter havets färg och vissa våglängder indikerar förekomst av cyanobakterier. SMHI använder främst satellitdata från det europeiska Copernicus-programmet men även NASA-satelliter.

– De första satellitobservationerna av cyanobakterier nära ytan gjordes den 9 juni norr om Gotland. I slutet av juni var det kraftig blomning i stora delar av Egentliga Östersjön och i mitten av juli hade blomningen kommit igång i Bottenhavet. Söder om Skåne och i Öresund var det kraftiga ytansamlingar i slutet av juli till slutet av augusti. Malmö stad utfärdade under en kort period varningar för bad vid Skånes kust, säger Bengt Karlson, oceanograf och forskningsledare vid SMHI.

Förklaring av färgerna i kartan:

• Grön: Alger samlade på ytan
• Blå: Alger samlade under vattenytan
• Mörkgrå: Moln som skymmer sikten för satelliterna

Alla cyanobakterier är inte giftiga

Det är cyanobakterieblomningar varje sommar i Östersjön, men somrar med soligt väder och svaga vindar bildas mer ytansamlingar än under år med blåsigt och kyligt väder.

Många, men långt ifrån alla, cyanobakterier bildar gifter. En del gifter kan skada levern och orsaka utslag på huden. Barn och hundar ska därför inte bada i algblomningar, och även vuxna bör vara försiktiga vid tät algblomning. Alggifter kan också ansamlas i havsdjur, till exempel i musslor och ostron.

– Det går inte att avgöra om cyanobakterier är giftiga från satellitbilder eller med blotta ögat. För att skilja giftiga och ogiftiga cyanobakterier åt krävs speciell teknik och kunskap. Mikroskop-analys för att identifiera de giftiga arterna är en metod. Men man kan också mäta gifthalterna genom att använda antikroppsteknik eller kemiska analysmetoder. SMHI har tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet och Livsmedelsverket gjort mätningar och utvärderat olika metoder för detta, säger Bengt Karlson.

Automatiskt mikroskop på forskningsfartyget Svea

SMHI använder forskningsfartyget Svea för expeditioner i Västerhavet och Östersjön varje månad. Som en del av långsiktig miljöövervakning tas planktonprover vid fasta stationer för mikroskopanalys. Under gång sker dessutom planktonprovtagning varje halvtimme och proverna analyseras med ett automatiskt mikroskop. Tusentals växtplanktonbilder bearbetas med AI-stöd inom någon timme, vilket ger information om vilka arter som förekommer. Data från augusti visar att den giftiga cyanobakterien Nodularia spumigena var vanlig i södra Östersjön och i Öresund, men ovanlig i Västerhavet. Till skillnad från satellitbilder, som ger bättre geografisk täckning men kräver molnfritt väder, fungerar mätningarna med R/V Svea oberoende av molnighet.

SMHI forskar om algblomningar

– Vi använder långa mätserier och havs- och klimatmodeller för att förstå vilka effekter klimatförändringen och övergödning ger på havet. Ett mål är att vi ska kunna göra prognoser för algblomningar och att bidra till vetenskapligt underbyggda varningar för skadliga algblomningar, säger Bengt Karlson.