Klimatförändringen ligger bakom höga havstemperaturer i södra och västra Europa

En studie från World Weather Attribution, ett internationellt vetenskapligt samarbete, visar att de rekordhöga ytvattentemperaturerna i haven i södra Europa under juli främst orsakades av klimatförändringen. Vissa havsområden i Europa värms dessutom upp snabbare än klimatet i stort, vilket får konsekvenser bland annat för naturen, livsmedelssystemen och kustsamhällena.

”Kommer inte som någon överraskning”

– Att det är klimatförändringen som ligger bakom de höga havstemperaturerna kommer inte som någon överraskning, säger Lars Arneborg, professor i oceanografi vid SMHI.

– När havet blir varmare kommer det bli vanligare med extrema marina värmeböljor som påverkar havsmiljön och livet i havet. En del av de arter som finns i havet idag behöver då flytta på sig för att kunna överleva. De ersätts då av mer värmetåliga och ibland invasiva arter, säger Lars Arneborg.

Ytterligare en effekt av ett varmare hav är att syrehalten i vattnet minskar eftersom varmt vatten kan lösa mindre syre än kallt vatten. En låg syrehalt blir då ytterligare en stressfaktor för arterna som lever i havet.

Marina värmeböljor kommer att bli allt vanligare även i Sverige

Marina värmeböljor har varit relativt frekventa i svenska hav sedan 2018 och de kommer att bli vanligare och varmare allteftersom haven runt Sverige värms upp. I år har det dock inte varit någon långvarig marin värmebölja runt Sverige. Det beror på att högtrycket som orsakade värmeböljan i Europa i juli främst låg över sydvästra Europa medan nordöstra Europa var kallare än normalt för årstiden.

Rekordvarmt i världshaven under juli

Ytvattentemperaturen i haven runt södra Europa har varit mycket höga i år.

– Enligt studien från World Weather Attribution är dagens situation inte speciellt ovanlig under rådande klimat. Däremot var den mycket ovanlig i ett pre-industriellt klimat innan klimatförändringen började höja havstemperaturen – och i framtiden kommer liknande temperaturer att bli ännu vanligare. Globalt är havets ytvattentemperatur just nu varmare än någonsin vid denna årstid, säger Lars Arneborg.

Copernicus: Highest July global ocean surface temperatures as exceptionally hot, dry conditions fuel wildfires in Europe Länk till annan webbplats.

SMHI tar reda på hur havet mår

SMHIs oceanografer forskar bland annat om just hur havet påverkas av klimatförändringen och om havets roll i klimatsystemet. Utvecklingen följs noga.

– Havets yttemperatur är en av parametrarna som vi mäter regelbundet. Andra parametrar är till exempel salthalt, våghöjd och hur mycket näringsämnen, klorofyll och syre det finns i vattnet, berättar Ola Kalén, oceanograf, SMHI.

Insamlad information ligger till grund för att beslutsfattare ska kunna ta de nödvändiga besluten som behövs för en hållbar havsförvaltning.

Bojar mäter yttemperaturen dygnet runt

– När det kommer till yttemperatur har vi fem mätbojar ute till havs som vi kan läsa av i realtid. Det är två i Skagerrak och tre i Östersjön, berättar Ola Kalén, som fortsätter:

– Under våren och början av sommaren 2026 steg ytvattentemperaturen över långtidsmedlet vid samtliga fem stationer. Vid några stationer utvecklades kortvariga marina värmeböljor, men inga längre perioder med ihållande höga temperaturer noterades. Utvecklingen skilde sig samtidigt mellan havsområdena. I Skagerrak registrerades en kortare period med höga ytvattentemperaturer vid Brofjorden i juli. Även i Östersjön uppstod kortvariga marina värmeböljor, vid Huvudskär och Knolls grund. Efter den varma perioden följde en tydlig avkylning och i mitten av augusti ligger temperaturen omkring eller under det klimatologiska medelvärdet vid samtliga fem stationer.

Se årets mätningar av havets yttemperatur från alla fem mätstationer: Brofjorden, Finngrundet, Huvudskär, KnollsGrund och Väderöarna (pdf). pdf, 369.4 kB. (pdf, 369.4 kB)

Svenska förhållanden skiljer sig från de globala

Det regionala förloppet kontrasterar mot den globala bilden, där ytvattentemperaturen fortsatt ligger på exceptionellt höga nivåer i många områden, där en kraftig El Niño bidrar med extra värme. Skillnaden visar att temperaturen i svenska hav säsongsvis kan utvecklas annorlunda än det globala medelvärdet, bland annat till följd av lufttemperatur, vind, omblandning och andra regionala processer. Den långsiktiga uppvärmningen av haven innebär samtidigt en allt högre bakgrundstemperatur och därmed en ökad sannolikhet för marina värmeböljor.