Nya insikter om moln och klimatförändring i Amazonas

Betydelsen av Amazonas regnskog kan bäst uttryckas i siffror. Det är världens största tropiska regnskog. Den hyser minst 10 procent av all biologisk mångfald på land och den lagrar upp till 20 års globala utsläpp av antropogen koldioxid. Amazonas bidrar med ungefär 20 procent av världens sötvatten. Fukten från evapotranspirationen, avdunstningen, från skogarna står för nästan 50 procent av den regionala nederbörden.

Det är därför inte förvånande att de olika aspekterna av Amazonas klimat studeras intensivt, även i samband med vilka förändringar som kan utmana skogarnas resiliens och driva den mot tippningspunkten.

Kunskap om molnens inverkan behövs

– Men vi vet fortfarande väldigt lite om hur molnen förändras i Amazonas och om de spelar någon roll för klimatåterkopplingar där, säger Abhay Devasthale, forskningsledare på SMHIs meteorologiska forskningsenhet och docent vid Meteorologiska institutionen på Stockholms universitet (MISU).

Fride Wilhelmsen Næss, då student vid MISU, nappade på Abhay Devasthales idé om moln i Amazonas som ämne för sin masteruppsats. Under 2024 gjorde hon både sin masteruppsats och ett efterföljande sommarjobb på SMHI.

Förändringar i molnighet kan påskynda uppvärmningen

Genom att använda satellitprodukter, som datasetet CLARA-A3, har Fride Wilhelmsen Næss i denna studie identifierat intressanta trender i molnighet i Amazonas. De höga molnen i norra delarna av Amazonas, där väldigt täta skogar finns, ökar under regnsäsongen. Det är kopplat till temperaturvariabilitet i Stilla havet (El Niño-Southern Oscillation) och fukttransport från Atlanten.

Men något motsatt håller på att hända över södra delarna av Amazonas. Under torrperioden i söder minskar de låga molnen, vilket är förknippat med avskogning och ett allt torrare klimat. Dessa förändringar tyder på potentiellt positiva återkopplingar som kan påskynda uppvärmningen i Amazonas genom att påverka solstrålningen, med globala klimatimplikationer. Det ser Abhay som oroande.

– Denna studie är vetenskapligt väldigt intressant och understryker också de typiska trender som de hydroklimatiska systemen genomgår under antropogena klimatförändringar, det vill säga, de blöta områdena blir blötare och de torra blir torrare. Du kanske vet hur viktigt det som händer i Amazonas är för hela världens klimat och Fride har visat några intressanta trender som tyder på negativ påverkan av markförändring på moln och därmed på klimatet, understryker Abhay.

– Det har varit mycket givande att arbeta med ett så spännande och viktigt område som Amazonas, men samtidigt är det oroande att se i siffror hur klimatförändringarna och avskogningen påverkar regnskogen. Även om arbetet ger indikationer på processer under förändring, finns det fortfarande mycket vi inte vet, till exempel hur dessa förändringar i molnen kommer att påverka både det lokala och globala klimatet genom återkopplingar. Jag hoppas att våra resultat kan fungera som motivation för ytterligare studier om avskogning och dess inverkan på moln, och potentiella återkopplingar, säger Fride Wilhelmsen Næss.

Abhay Devasthale var Frides huvudhandledare för examensarbetet och MISU-professorerna Annica Ekman och Abdel Hannachi var bihandledare.

Doktorandtjänst på MISU med fokus på Arktis

Fride Wilhelmsen Næss har nu påbörjat en doktorandtjänst vid MISU. Där ska hon arbeta med ett projekt om molnens roll i det arktiska klimatet.

– Att kombinera examensarbetet mellan MISU och SMHI fungerade mycket bra, och det var verkligen kul att få möjlighet att fortsätta det spännande arbetet under sommaren. Det var förmodligen detta, i kombination med det goda stödet jag fick från mina handledare, som motiverade mig att fortsätta med en doktorandtjänst, avslutar Fride.